JAG? MANSHATARE?
Talade med en journalist igår som berättade att det ryktas att jag blivit lesbisk och att jag vill införa utegångsförbud för män. Va! Skulle jag ...! Nä, vet ni vad! Nu måste jag drämma en av mina frökennävar i bordet.
Som jag har hållit på och klema med män i mitt liv och nu denna fasansfulla beskyllning ;).
De män som bär sig illa åt mot kvinnor tycker jag inte om, lika lite som de flesta ogillar diktaturer. Jag omger mig annars med trevliga och snälla karlar och jag har tre söner som jag älskar. De har i sin tur fina kompisar som jag blir glad av att se. Min yngsta dotter har en supergullig pojkvän och min äldsta dito omger sig med raringar. Det finns män som har stöttat mig enormt när jag råkat i klorna på nåt av de vedervärdiga kräk som dessvärre cirkulerar därute.
På den här bloggen har några killar om och om igen ylat: "Var finns nyanserna?" Nyanserna kan jag dock inte upptäcka hos regelrätta skitstövlar eller psykopater. Dem bör vi bekämpa tillsammans, män som kvinnor. Psykopatsvin förstör för oss alla, de är en samhällsfara. Det enda jag begär är att vi ska lära oss känna igen lukten av dem så att vi inte släpper in såna pesthärdar i våra liv. Vad det kan leda till är jag ett öppet och levande exempel på. Se mig som ett lackmuspapper - jag blir röd när jag vittrar en psykopat.
Och vad är det för fel med det? Den känsligheten fick jag för övrigt betala dyrt för. Så kom igen nu, sötnosar. Nu kämpar vi vidare. Sanningen är alltid en kamp.
Och sanningen kan vara så jobbig för vissa att de anklagara andra för att vara manshatare...
Hoppas du får en fin helg.
Det är väl inte en sån fasansfull beskyllning? Om du har blivit lesbisk så är det väl toppen, skönt för dig! Och utegångsförbud är en smart idé utifrån det faktum att kvinnor varje dag blir våldtagna på öppen gata eller i parker och detta skulle förhindras med ett utegångsförbud. (Innan alla börjar hoppa på mig, så kan jag ju tillägga att jag givetvis inte anser att utegångsförbud för alla män är en rimlig lösning på våldtäktsfrågan, men ibland kan man ju leka med tanken)
Kvinnliga psykopater är antagligen intelligentare
då de inte har den fysiska styrkan som männen har utan de plågar sitt offer psykiskt tills de bryter i hop.
Visst finns det trevliga karlar. Många är jättetrevliga som kompisar.
Alla psykon använder inte fysiskt våld. Våldet har så många olika ansikten.
Läste en urbra formulering av mina egna iakttagelser:
"Det är en gradskillnad, inte en artskillnad, mellan en normal och en våldspräglad relation."
Oerhört många karlar använder sig av verbalt våld utan att vara medvetna om det. Jag vet fan inte vad som är bäst, bara låta dem vara och sluta prata med dem eller påtala det lugnt och sakligt eller bemöta dem på samma sätt som de bemöter kvinnor.
Jag har blivit lite inspirerad av ditt språk Unni, och kommer nu att testa den senare modellen ett tag. Jag ska ge tillbaka med samma mynt, är så inihelvet trött på att vara snäll!
Risken är väl att man åker på stryk...
My: Och hur många kvinnor använder sig inte av verbalt våld?
Jo, det är en artskillnad mellan en normal och en våldspräglad relation. Har upplevt båda så jag vet.
Så där ja. Nu är Unni snäll, igen. För femtielfte gången. Här är det tvära kast mellan å ena sidan godhjärtad och bra analys och å andra sidan lite småplumpna påhopp på manliga kändisar, vilka är överfulla med personliga problem.
Varför blir det både bra och rätt när Unni talar, skriver eller blir intervjuad? Och ibland förvrängt och galet när hon får ur sig sina demoner här i bloggen?
Även om jag inte förstår hennes återkommande utbrott så är jag fortfarande lika intresserad av hennes tankevärld.
Ibland försvarar hon sig med att hon inte alls baktalar män som grupp. Jag vill inte polemisera mot henne, men efter att ha läst mängder av hennes texter kan jag bara konstatera att ett oräkneligt antal kända män har skildrats i negativa ordalag. Endast vid ETT tillfälle har jag sett att hon har häcklat en kvinna. Kvinnan som häcklades var Lisa Ekdahl. Förmodligen är Stockholm för litet för två så stora - och små - kvinnor som Unni och Lisa.
Jodå, det finns även kvinnliga psykopater om man med psykopat avser nån som är empatistörd och känslokall och endast ser människor som objekt man kan utnyttja för egna syften. Dock tycks det vara vanligare hos män, säkert pågrundav att vi lever i ett samhälle där män har mest makt.
Men jag vill ändå understryka att i varje relation där fysiskt våld förekommer finns också psykologiskt våld, och det är de verbala, emotionella och psykologiska övergreppen som även de slagna kvinnorna upplever som det allra värsta. Blotta vetskapen att den man älskar och lever med kan ta till våld är i sig väldigt nedbrytande på det psykiska planet.
Sen vet jag att det faktiskt förekommer jämställda heterosexuella relationer utan förtryck beroende på att det finns hyggliga karlar. Dessvärre är majoriteten sjyssta män redan upptagna i en god relation. De är inte ute på krogen eller på dejtingsajter och letar efter en kvinna de kan suga ut och trycka ner. De är hemma hos sin kvinna.
Tuff skit för singelkvinnorna...
Unni: Det finns också en och annan snäll man, som har blivit illa behandlad av en psykopatisk kvinna, på krogen också. Tyvärr har jag lärt mig genom åren att många kvinnor inte vill ha snälla män - de har svårt att beundra dem - och därför blir det inget. När jag träffade min snälle man, efter 11 år i ett horrorförhållande, kunde mina väninnor inte fatta att jag kunde falla för en sådan mes. Nu efter mer än 20 år beundrar jag honom mer för varje år. Snacka om någon att hålla i handen.
Manliga psykon blir inte mindre psykon bara för att det finns kvinnliga psykon också!
Eva, jag menar inte dina eller mina relationer.
Det jag menar är att manligheten i sig, det vi förknippar med manlighet, det de själva anser är manlighet gör att det faktiskt bara är en gradskillnad!
Det handlar om den passiva aggressiviteten som vi förhåller oss till hela jävla tiden!
Det är den som gör det till en gradskillnad.
Sådär ja! Nu är Stocken här och vill att Unni ska vara rättvis när hon skriver negativa saker om män igen!
Väx upp för fan!
Passiva aggressiviteten - vad är det? Aggressivitet har vi människor för att skydda oss med i vissa situationer. Det är inget negativt! Farligt blir det när det urartar och det gäller alla andra känslor också.
är väl bara att inse att tokar finns det gott om av bägge könen tyvärr inte lika gott om det där lackmuspappret som varnar
Jag vill rekommendera dig Eva att läsa lite om psykopati och andra personlighetsstörningar.
Där beskrivs den passiva aggressiviteten bl a.
Det finns också bra litteratur om våldspräglade relationer som är mycket intressanta och våld i olika former finns beskrivet även där.
Som sagt, våldet har så många olika ansikten. Det gäller att identifiera det så man vet när man ska tacka för sig och gå!
My: Hahaha! Som om inte jag vet något om psykopati! Det tar bara tre sekunder för mig numera så vet jag att det är dags att gå. Bara för att den passiva aggressiviteten! beskrivs i dina böcker behöver det inte stämma. Läs lite mer kritiskt är mitt råd. Har plöjt hyllmeter under årens lopp för att förstå vad jag varit med om och mycket dumheter har jag förkastat. Ju mer man läser ju mer känsla får man för vad som är sant. Sanningen är alltid bäst!
Så det du inte vet om personlighetsstörningar och våld är inte värt att veta menar du Eva?
Helt OK med mig!
Var och en blir salig på sin tro.
My: Mår du bra av att tro på den passiva aggressiviteten så är det OK. Om något är svårt försöker vi människor att hitta en förklaring. Hur den ser ut är mindre viktig (om den inte är direkt skadlig).
Ledsen om jag sårade dig.
Känns så himla tråkigt att "vart är nyanserna-snacket" alltid kommer fram. (Man kan undra vart de uppenbarligen så viktiga nyanserna finns när man "bedömer" feministen.)
Man verkar inte få kritisera ett problem som utgjörs av män till majoriteten utan att det finns några kvinnor, eller män, som måste skrika "men det finns dumma kvinnor också!". Så tröttsamt. Och föga givande då det inte går att föra någon debatt med sådana förutsättningar.
Jag tycker det har funnits en mycket givande debatt här om mäns och kvinnors svårigheter med varandra. Problemet är väl att det från och till låser sig till någon sorts pajkastning. Då kan man önska sig flera nyanser. Men det är ofta så i processer, det blir stopp och sedan hittar man en annan väg.
Från det ena till det andra: läser nu Jane Fondas biografi. Mycket intressant kvinnoutveckling och hennes sätt att förhålla sig till den. Rekommenderas.
Tröttsam pajkastning förekommer överallt. Allt från
hos våra ledande politiker till kommentarerna i Unni Drougges blogg. Fy fan vad jag är less på att människor inte kan behandla varandra med respekt.
Väldigt bra skrivet Unni!
Det är exakt såhär som du skrivit alla borde resonera och också tolka det du skriver på din blogg.
"På den här bloggen har några killar om och om igen ylat: "Var finns nyanserna?" Nyanserna kan jag dock inte upptäcka hos regelrätta skitstövlar eller psykopater. Dem bör vi bekämpa tillsammans, män som kvinnor. Psykopatsvin förstör för oss alla, de är en samhällsfara. Det enda jag begär är att vi ska lära oss känna igen lukten av dem så att vi inte släpper in såna pesthärdar i våra liv.
Som man bäddar får man ligga.
Det är otroligt att det ska vara så svårt för en kvinna att påpeka rena svinaktigheter och svagheter hos vissa män utan att påhoppad av ett gäng överkänsliga män (jag vet att det finns vissa överkänsliga kvinnor också men nu är det männen jag kritiserar) som tycks känna sig träffade. De här männen vill inte klumpas ihop med kvinnomisshandlare, psykopater och annat drägg, men suger åt sig värre än en tvättsvamp så fort någon med pitt kritiseras och med ens slår självhävdelseautopiloten på.
Så nu måste Unni sitta och tala om för dumhuven att det faktiskt finns män som inte fysiskt eller psykiskt misshandlar kvinnor varje gång hon tänker kritisera någon med pitt. Sorgligt!
Nä hörrö hemmapappan.
Den man ligger med får bädda!
My: Det var skojigt.
Hemmapappan: Jag är nog en sådan som tycker om nyanser. Ursäkta. Problemet när man/kvinna går in i en omöjlig relation är att den ena parten har svårt att tolka det sjuka spel som försiggår efter som det är så främmande för en själv. Jag anade och kände att något var galet, men kastade det på mig själv, och, vad som är otroligt vanligt, isolerade mig. Så gick åren i detta sjuka vakuum och jag bröts ner. När jag var beredd att begå självmord vaknade jag upp och gick. Några år senare träffade jag en snäll man och hade förmågan att uppskatta det. Jag har haft tur.
Det låter precis som om det handlade om mig, Eva. Tack!
Och Kenta: Heja dig!
Eva: Jag vet inte om det är så här du brukar kommunicera med andra kvinnor.
Jag gillar inte härskartekniker. Oavsett vilket kön som levererar dem.
Kvinnor som attackerar andra kvinnor för att man inte har exakt samma värderingar, ståndpunkter eller åsikter tar jag avstånd ifrån.
Likaså kvinnor som attackerar sina olyckssystrar.
Nej du sårar mig inte. Du gör mig bara jävligt trött.
Bemöda dig inte att skriva något ytterligare svar till mig. Jag kommer inte att gå in hit för att läsa det.
Erin Pizzey är en känd familjevåldsaktivist och bl.a känd för att ha startat det första skyddade boendet för kvinnor som misshandlats av män. Det skedde i Storbritannien 1971. Numera är hon inte så väl sedd bland en hel del feminister eftersom hon hävdar att våld i nära relationer inte är en könsfråga i första hand.
Hon hänvisar i texten till ett citat från en grupp feminister i och hur de såg på män:
'It cannot therefore be assumed that men are bound to be an asset to family life, or that the presence of fathers in families is necessarily a means to social harmony and cohesion.' These sentiments encouraged the radical feminist movement to claim that 'all men and boys were potential rapists and batterers'.
Ruskigt!
Det är inte feministerna utan samhället som säger att alla män är potentiella våldtäktsmän. Detta genom att ifrågasätta hur våldtagna kvinnor kunde följa med männen hem. Om man skuldbelägger kvinnan för att hon följde med en man hon inte kände hem(vilket görs hela tiden i rättsalar) då säger man indirekt att alla män är potentiella våldtäktsmän. Men det är minsann alltid feministena som får skulden för allt när det gäller kritik mot eller ifrågasättande av män och deras rätt att knulla, galna och rabiata som vi är i gubbsens ögon.
Jag tror inte du är en manshatare Unni, men jag tror du känner dig hotad av män...rädd kanske. Hoppas verkligen du träffar en snäll man nästa gång.
Eva: Tack för intressanta synpunkter
Om man ser till ordleken "mor ror, far är rar", som man lär barnen i grundskolan, så förstår man hur utbrett och djävulskt kvinnoförtrycket är. patriarkatet skall alltså pådyvlas våra barn redan i första klass.
Mor skall alltså "ro"; dra det tunga lasset, slita och släpa, göra allt av värde.
Medan far är "rar", jaha, gubbslemmen skall alltså bara sitta och lata sig och vara "rara, de är pedofiler säkert och det skall vi bara acceptera.
Fy fan säger jag! Död åt patriarkatet. Manshat är något man skall uppmuntra! Du är en svikare Unni! vi radikalfeminister accepterar inte ditt veliga snicksnack. Håll dig du till männen.. Vi riktiga feminister håller oss till varann.
Fy,den där Miss Piggy verkar inte vara någon rolig historia...huua scary!
Miss Piggy med betoning på miss inte undra på att det blomstrar i lackmuspappersfabriken med töser som dig
Det enda jag säger är att Unni, till skillnad från mig, INTE är någon äkta manshatare. Hon kanske vill provocera lite då och då med att kritisera nån gubbdjävel, men JAG, jag hatar ALLA män.
Unni kanske blir arg på patriarkatet då och då - precis som jag . Trött på gubbasen - precis som jag, och sur på kvinnors överkörda rättigheter - precis som jag.
Men HATAR hon som jag? Nej det gör hon inte.
Stick iväg med er och lyssna lite på Röda Bönor då kanske ni kan fatta, men det lär nog dröja..
Revolution NU!! Blä!
Vad är det för fel på dig Miss Piggy? Sök hjälp! Du verkar riktigt farlig för samhället!
Unni
Jag har inte läst alla dina bloggar. Men vad var det i dig som över huvud taget föll för en psykopat. Jag misstänker att du i början tyckte att hans stil var rå och macho och att det var därför som du föll för honom. Rätta mig gärna om jag har fel där. Många kvinnor faller för "råskinn" och då får dom också ett råskinn. Naturligvis vet jag att en psykopat kan visa sig finnas i en snäll kille också. Men jag skulle faktiskt vilja veta vad det e för killar du faller för idag. Är det bad guys eller är det killen som samlar frimärken och har en nära relation till sin mamma? Berätta!
Miss Piggy
Jag kan meddela dig att vi killar och män faktiskt också känner oss hatade. Ni har lyckats ganska bra där. Vad ni inte förstår är att vi är också offer för könsmaktstrukturen. Vad ni inte tänker på är de krav som finns på unga killar idag. Det är så jävla fel och skygdlappsmässigt att tro att det bara är stackars unga tjejer och kvinnor som har krav på sig. Skillnaden är väl att unga killars perspektiv glömts bort i debatten fullständigt.Kvar står vi. Endast hatade.
Gott åt er. Hat är min bön - hämnd mitt stridsrop!
Nu är det eran tur att "ro"... ro åt helvete kan ni gubbslem göra!!!
Fast fjollbögarna är undantagen. De får va kvar
Fast de klart, du Patrik verkar ganska mjäkig på ett självömkande sätt. Vi kanske skonar dig när revolutionen kommer, jag skall diskutera det med mina kampsystrar :)
Herregud.
Miss Piggys grisaktiga beteende visar bara väldigt tydligt på att hon är så jävla besatt av att HATA.
Hade hon inte valt att HATA män så hade hon HATAT hästar. Eller HATAT någon av en annan ras. Eller HATAT
lingonsylt till köttbullar.
Människor som mår sådär jävla dåligt H-A-T-A-R för hatandets skull och söker sig till de forum där de kan få utlopp för det.
Så tror iallafall jag att det kan vara.
Okej, miss Piggy, du har uppenbarligen valt rätt nickname. Man pratar ofta om mansgrisar, men du är en sann förespråkare för begreppet kvinnosuggor: Hur som helst, åsikterna du företräder kan möjligen höra hemma i en svinstia.
Men hur är det, innerst inne? Hela den inställning du säger dig företräda speglar bitter besvikelse. Förmodligen har du upplevelser bakom dig som präglat din nuvarande inställning om män som grupp. Egentligen beklagar jag dig och tycker synd om dig som tydligen ännu inte träffat en enda hygglig representant för det manliga könet.
Jag vet kvinnor, i min närhet och även lite mer perifert, som jag närmast vill karaktärisera som ragator eller arbiggor, om du så vill. Flera av dem har ren och skär elakhet som ledstjärna i livet. Men, jag känner också ännu fler kvinnor som är mer eller mindre änglalika. Som utstrålar värme och människokärlek när man möter dem. Så om jag skulle stryka alla kvinnor över en kam och påstå att de är av samma beskaffenhet allihop, skulle jag göra mig skyldig till samma sorts grova generalisering som du när det gäller män.
Förvisso finns det våldsverkare bland det manliga könets representanter, men min övertygelse är att de goda egenskapernas män är klart över överrepresenterade. Precis som bland kvinnorna.
Var gång jag läser om misshandlade och t.o.m. mördade kvinnor och barn, gråter jag i mitt hjärta. Jag kan inom mig känna den ångest och skräck som dessa offer kände före och under den pågående misshandeln. Det är olidligt!
Så, miss Piggy, försök att kika mellan spjälorna i ditt sinnes stängsel så att du kan bedöma individer i stället för att döma ut c:a hälften av människosläktet.
Jag har precis läst din nya bok, Unni. En bra bit in i den så kände jag mig själv som en manshatare och kom på mig själv med att undra varför du inte dödade honom. Men när jag läst färdigt boken så förstår jag att du har tillintetgjort honom ändå. Med dina ord.
Well done!
