ALLT GENAST!
Det finns en frekvent gäst här på bloggen som anser sig utvald att städa upp bland "manshatarna". Själv skyr han, pga negativa erfarenheter, närhet till kvinnor och klarar sig själv. Han respekterar också, hävdar han, kvinnor som lever utan en karl. Gott så.
Dock är jag av den bestämda uppfattningen att mäns våld mot kvinnor är ett betydligt större problem än det motsatta, och där lutar jag mig mot vederhäftig statistik. Jag är också hundra på att kvinnlig omskärelse är ett avsevärt allvarligare ingrepp än manlig. Jag tror heller inte att kvinnor våldtar män i någon nämnvärd utsträckning. Därutöver håller jag inte med om att det är särskilt utbrett att mammor i ren illvilja berövar papporna kontakt med sina barn.
Så vet ni var jag står, om ni inte visste det innan.
MEN. Det finns naturligtvis även kvinnliga skitstövlar. Man blir inte per automatik en bättre människa bara för att man råkar vara "befittad" (uttryck jag snott från den glimrande AB-krönikören Lisa Magnusson). Tyvärr fostras pojkar i större utsträckning än flickor att lösa problem med våld. Och av bristande jämställdhet formas pojkar till att gå i sina dominanta fäders och manliga förebilders fotspår.
Vi har svårt för det där med jämställdhet. Det ställer så många ingrodda föreställningar på ända att vi t o m kan tycka att det är erotikdödande. Men människan är en varelse som inte bara drivs av behov. Vi styrs också av illusioner. Illusionerna skapas av kulturen och av en mäktig indoktrineringsapparat. Att överge sina illusioner om vad som är manligt och kvinnligt är det sista steget vi behöver ta för att uppnå jämställdhet på riktigt. Och det gör vi inte på tio år. Har vi tur kommer det att ta tusen år.
Därför blir det så missvisande när somliga påstår att jämställdheten gått över styr. Den inställningen passar bara alltför väl in i ett infantilt kulturmönster med parollen "Allt genast"!
Deppigt, va.
Jag håller med dig i sak. Kvinnor blir mer utsatta av män än tvärt om. D
ock anser jag inte att könsstympning är värre för flickor än för pojkar. Rent fysiskt gör det nog mer ont på flickorna och konsekvenserna blir mer omfattande men det är fortfarande samma typ av övergrepp vad gäller båda könen, rent principiellt. Jag anser inte att någon har rätt att göra ett ingrepp på en annan människas kropp utan dennes medgivande om det inte handlar om sjukdom och att rädda liv.
Men nu var det ju inte det ditt inlägg handlade om...jag svävade iväg lite...
Det jag ville säga är: Vad är jämlikhet? När exakt är vi jämlika. HUr ser din drömvärld ut? Då menar jag rent konkreta exempel. Jag känner mig exempelvis väldigt jämställd fast att jag och min gubbe har väldigt olika roller och jag antar att en annan hade tyckt att det är väldigt ojämställd. Det beror helt på hur man ser det. Så vad är jämlikhet?
Deppa inte. Gläd dig åt att du tänker klart, klokt och kärleksfullt.
Deppa inte. Gläd dig åt att du tänker klart, klokt och kärleksfullt.
Sandra, det som är gemensamt för kvinnlig och manlig omskärelse är att det utförs av religiösa och kulturella skäl.
Ursprunget till manlig omskärelse inom religionen var hygien, medan anledningen till den kvinnliga var och är kontroll av kvinnors sexualitet. En viss skillnad, eller hur?
Förhållanena kring själva utförandet av ingreppet varierar och därmed risker och grad av smärta för barnet, men pojkar får inga kvarstående hälsoproblem. Kvinnor däremot kan få livslånga problem beroende på vilken typ av omskärelse som använts.
Omskärelse av pojkar och män görs ofta också av medicinska skäl. Det finns inga medicinska orsaker att sy ihop kvinnors underliv, förutom eventuellt efter en förlossning.
För mig är detta mycket stora skillnader!
Unni:
Själklart är mäns våld mot kvinnor värre en viseversa men att inte vilja förbjuda manlig omskärelse är det löjligt. Om ni stödde detta så skulle ni få större stöd från oss att sätta åt de som stumpar flickor.
Jag har hört argument från kvinnor för manlig omskärelse som hänvisar till att kvinnor skulle löpa mindre risk att drabbas av vissa sjukdomar (livmodercancer?).
Men den risken slopar man ju enklast genom att avstå penetrerande sex med män.
Du skulle inte acceptera att vi förespråkade kvinnlig omskärelse för att det var bra för oss (det skulle inte jah heller).
Det spelar ingen roll hur ofta kvinnor våldtar män, det är bara att straffa den som begår våldtäkt lika oavsett kön.
Och straffa de avskrädesadvokater som drar offren i smutsen.
Om någon avstår jämställdhet för erotik får hon (eller han) skylla sig själv,
Men varför anser ni kvinnor ha rätt att bestämma 100% av vad jämställdhet är?
Vi män är sådana att vi ofta hellre r ensamma än vi är i underläge.
Vi tänder och förälskar oss inte direkt i dominanta kvinnor (om vi inte är undergiva förstås.
Eftersom jag är man så krusar jag som sagt inte och jag "tjackar nu spikskor och listigt drar iväg" som den gode Blomman skulle ha sagt.
Jag söker sällare jaktmarker (kanske fotboll, maltwhisky, musik, matlagning, design etc) så att ni hädanefter kan leva vidare här med ert manshat.
Det retar er säkert att jag lever i 100%-ig jämställdhet, jag gör allt själv, haha.
Vi får hoppas att ni uppnår ert kära Matriarkat när jag en dag är död.
Syster: Religiöst betingad manlig omskärelse är ett tecken på förbundet mellan personen och gud (och att personen tillhör stammen/flocken), vissa anser också att förhuden är feminin och pojken ej blir man förän den skurits bort. Omskärelse har också används som ett verktyg för att förhindra och försvåra för pojkar att onanera. Hygen har på senare tid används som en anledning att skära bort förhuden vilket är konstigt med tanke på hur enkelt det är att dra tillbaka förhuden och tvätta. Kvinnlig omskärelse är mer omfattande och vållar större skada ja, men det gör väl inte manlig omskärelse till mindre av ett övergrepp, borde man inte få välja själv när man är gammal nog istället?
Håller med dig precis, Unni! Visst finns det kvinnliga skitstövlar för att kvinnor - surprise! - är individer. Visst finns det människor som missbrukar feministisk teori. Alla politiska, religiösa m m inriktningar missbrukas hela tiden. Men feminismen är mer påpassad, mer "misstrodd" (jag tycker att exempelvis kristendomen, islam och konservatismen borde ligga sämre till PR-mässigt av en lååång rad blodiga skäl). Övertramp i feminismens namn tas alltid som ett fullgott skäl för att avfärda hela jämställdhetstanken. Då är man inte intresserad av någon seriös debatt. Då vill man bara slippa att svara för sig. Tycker jag. Ha det bäst!
Unni:
Tack för ett, som alltid, perfekt inlägg.
Syster:
Tack för din utmärkta förklaring på skillnader mellan kvinnlig och manlig omskärelse.
Jag kan väl tillägga att den lindrigaste formen av kvinnlig omskärelse motsvarar en glansamputation hos en man.
Ylberra:
Varför så bitter???
You go girl!!!
Bertil.. Jo jag tackar ja.. Här får vi jämförelser som haltar betänkligt. Men skit i det! Jag köper det, så till vida att jag aldrig skulle släppa in en av manskön av din kaliber i mitt hem. Och jag hoppas vid min Gud/run att jag inte uppfostrat min son till en så´n som dig... Eller att mina döttrar stöter på dig eller dina gelikar..
Hahha... Varför ska vi kvinnor bestämma.. Vad jämställdhet är!??! asg... YadaYada... Jag har då aldrig förnekat en man som vågat se verkligheten med öppna ögon att vara med i debatten, vara med i jobbet att inse alla människors lika värden.. In i matchen bara...
Omskärelse hit och omskärelse dit... Ge fan i att tafsa på oskyldiga barn! Var och en kan ta egna beslut i vuxen ålder... Det är ju helt sjukt att tro på en Gud/run som inte skapade människan rätt från början... Bara där har vi ett gigantisk patriarkatiskt missförstånd..
Jaja...
Pok
Mallahaettbraliviafbralla
Matte:
Det där med onaniprevention visste jag inte, kul att få lära sig något nytt!
Att man driver frågan om kvinnlig könsstympning/omskärelse hårdare betyder inte att man förespråkar den manliga varianten. Det betyder inte ens att man tycker den är bra. Det är bara en prioriteringsfråga.
Personligen tycker jag man ska förbjuda precis alla övergrepp som utförs i religionens namn, så självklart ska manlig omskärelse endast utföras av medicinska skäl. Grejen var väl lite mer att göra en en jämförelse av konsekvenser av de religiösa övergrepp som omskärelsen är.
Som Systerdyster skriver så kan kvinnlig omskärelse jämföras med att man kapar av ollonet.
Någon man som skulle vilja prova?
Jag hoppas ingen man känner sig kränkt över orättvisan i att de manliga problemen bedöms som lite mindre än de som drabbar kvinnor i det här sammanhanget.
Hej hopp fallera! Skulle behöva komma i kontakt med dig, fast i och för sig. Det rörde sig om en happening som sker om någon timma eller sådär. Försökte hitta din e-postadress men utan positivt resultat. Attans! :/
Vad tycks om min titel?
Maskulinist och stolt sådan!
För mäns högre status i samhället!
Jag står för jämställdhet!
Personligen tycker jag att det låter absurt!
Så låter "feminist" i normalbegåvade människors öron!
Man kan inte förepråka jämställdhet med att sätta könsperspektiv på allt. Då skapar man automatiskt klyftor, punkt.
mvh!
Jag måste säga att de flesta av de män jag träffat har haft en sund syn på jämställdhet.
Att hjälpa till hemma, dela upp arbetet mm.
Att ha lika lön för lika arbete är helt ok för de flesta anser jag.
Tyvärr sträcker sig inte jämställdheten till vård av barnen när de föds, vid separationer och barnbidrag mm.
Kvinnan blir automatiskt ensamvårdare av barnet när det föds om föräldrarna inte är gifta. Mamman får automatiskt barnbidraget. Mamman anses vara viktigare för barnen i en separation.
Jag har mailat ett flertal kvinnoföreningar och frågat var de står i frågan om jämställdhet gällande vårdnad, barn mm.
Det svar jag fått av de flesta är att de inte arbetar med dessa frågor.
Varför är det så??
Vill kvinnor ha jämställdhet i arbete mm måste de också ge jämställdhet gällande barnen.
Tyvärr ser jag det som att de inte vill det...
De vill äta kakan och ha den kvar.
Kan någon ge ett bra svar på det så vore jag tacksam.
Syster: Det stämmer inte. Manlig omskärelse är precis lika mycket en kulturell sak som kvinnlig. Dock är den oftast problemfri men det gör det inte mer rätt för det. Att karva i någons kuk är ett övergrepp. Jag menar att all omskärelse som inte är direkt nödvändig är förkastlig. Bara för att kvinnlig omskärelse är värre så rättfärdigar det inte omskärelse på pojkar.
LillaMy..
Läs försäkringskassans statistik gällande föräldrarfrågor. Självklart har den som haft mest hand om barnen förkörsrätt i barnens bästa.
Kan man inte anstränga sig att dela barnens tid när man är gifta.. Så kanske man inte kan komma och kräva det utan diskussion och samarbete när man skiljer sig. Ett barn är ingen inventarie.
Barn har också behov och känslor! Och vore fler pappor införstådda med det så skulle vårdnads och boendetvisterna vara mycket färre. Det handlar ju inte om varken mamman eller pappans bästa utan barnens bästa! Och det uppnår man knappast via tvång!
Pok
Mallatänktillbralla
Lilla My:
Om du anser att "hjälpa till hemma" är en sund syn på jämställdhet så har du tydligen inte så höga krav.
Det är ett jävla gnäll över de 500 spänn som de som ligger högst i lön inom alla yrkesområden anser sig blåsta på.
Jämställda löner ska självklart medföra jämställda bidrag.
Så alla ni orättvist behandlade fäder! Upp till kamp för jämställda löner så vi äntligen kan få lite ekonomisk rättvisa!
Sandra, om du läser mina kommentarer en gång till så ser du att vi är överens.
En dröm är möjlig att uppnå! Men en illusion är inte möjlig att uppnå. Därför hade jag heldre sett att du beskrev möjlighet som en dröm och inte en illusion.
"To dream the impossible dream"- Cervantes ur Don Quiotte.
Klart att vi skall längta och drömma så länge det är möjligt. Det handlar om kärlek och inte om hat. Det handlar om vad som är möjligt och inte.
Det handlar inte om kön det handlar om framtid.
Leroy
Malla
Menar du att bara för att mamman varit mammaledig så har hon automatiskt mest rätt till barnen vid en separation???
Att mammman tar mammaledigheten mestadels av tiden brukar oftast vara ett gemensamt beslut mellan föräldrarna.
Ska pappan få skit för det beslutet om det blir en skillsmässa och förlora sina barn??
Det handlar väl om barnens rätt till båda sina föräldrar??? eller är det mammans rätt det handlar om??
Hur vet du att papporna inte ägnar lika mycket tid med sina barn som mammorna???
Mammaledig är man oftast tills barnen är ca 2 år, (olika för alla)sen börjar de på dagis och sen skolan.
Anser du att ett barn som börjat skolan kommer ihåg de första åren då mamman var hemma??
Syster
Jag hjälper till hemma, min sambo hjälper till hemma, barnen hjälper till hemma.
Jag anser att vi alla hjälper till hemma, och de människor som tar allt ansvar för hemmet och inte kräver att alla ska hjälpas åt får skylla sig själv..
Ni jämställda kvinnor kanske ska ge bort lite av er makt över barnen så kanske männen ger lite av lönerna....
Verkar ju helt sinnesjukt som vissa resonerar. Jag har varit hemma mest med mina barn, betyder det att det skulle vara rätt att min fru inte får delad vårdnat om vi skulle separera?
Samma sak med femhundringen. Varför är det gnäll att påvisa en orättvisa, oavsett om det gäller män eller kvinnor?
Tänk om män skulle avfärda erat prat om jämställdhet och orättvisor som gnäll. Då skulle det bli liv i luckan. Håller helt med lilla my.
Hmmm... Lilla My..
Barn är ens skyldighet.. Inte ens rättighet!
Det som ska styra initialt i en separation för barnen är barnens behov... Inte ens i en hållbar relation är barnet helt statiskt kär/har behov av båda föräldrarna hela tiden samtidigt. I olika åldrar är mamma respektive pappa det de vill ha mest. Det handlar om barnens utveckling... Inte om att någon av föräldrarna är dåliga!
Det är fan patetiskt att prata om att an förlorar sina barn bara för att de inte bor hos en hela tiden... Jag har bara bott med min pappa och haft umgänge med min mamma under hela uppväxten... Hur kan du påstå att jag förlorat min mamma?!? Vad snackar du om?!? Man är väl inte mamma eller pappa beroende på hur barnen bor?
Diskuterar man helt "ensidigt", som du gör att ett barn som inte bor med sin ena förälder förlorar den föräldern så är man ute och cyklar... Min mamma bodde 60 mil från mig... Telefon, resor, brev och kort var det bästa vi båda visste att få från varandra.. Resorna var underbara äventyr.. Men det är klart... Vill man kalla det en ickerelation så kan man ju göra det... Diskussionen blir bara så orealistisk.
Och att prata om att någon ska få skit för beslut tagna i relationen... suckar... Det är väl inte att ta skit att ta ansvar för de beslut man tidigare tagit... Det hade säkert varit för barnets bästa att föräldrarna delat på både vabande och föräldrarledighet... Nu gör inte de flesta det. Den som har varit mest med barnet har barnet starkare band till. Det både kan och kommer att ändras på.. Men tvångsboende hos pappan (i de flesta fall) är väl ingen lösning? Som vuxen sk man chilla och lita på att kärleken och banden kommer om man agerar vuxet och vettigt! Ibland har man 1:rollen... Och ibland är man så pinsam att man blir osynlig...
Hhhaha... Ja hur vet jag att pappor inte ägnar lika mycket tid åt sina barn... Kanske kan det ha med att göra att min barn är födda på 70,80, 90 och 2000-talet... Och att jag läser en och annan tidning och undersökning... Kan vara det.. Tror jag!?! ;-)
Vad skolbarn kommer ihåg av de praktiska sysslorna i barndomen.. Har jag stor koll på. Mina knoddar har aldrig kommit ihåg någonting... Som tex var man stoppa in disken, var man slänger smutstvätten.. Eller läxor som ska göras ..Kortminnade alla 4...
Barn funkar inte så... Barn som får mycket bekräftelse, blir lyssnade på och får en chans att själva vara delaktiga i beslut.. Blir trygga och starka barn som har en bra grund för att fixa både skola, social strukturer mm.
Att ha barn hadlar inte alls om att ha makt... Jag har då inte ett skit makt över mina barn... Och vad ungarna har med lönesättningen i samhället att göra?!? Hur fick du till den knorren!??!
Pok
Mallakomigenbarnsbästaärdetendasomärviktigtbralla
Lilla My:
Är det ingen som har ansvar hemma hos er? Tja, det kanske funkar det också.
Är det makten över barnen som du tycker vi ska köpslå om med våra löner?
Ursäkta men det tycker jag var något av det absolut dummaste jag hört på väldigt länge!
Det var liksom fel från början till slut, om man säger så.
Det var såpass tokigt så man skulle kunna tro att det var skrivet av Ylberra...
Syster
Jag är för jämlikhet på alla plan, inte bara för kvinnor... och jag har väldigt höga krav både privat och i arbetslivet...
Jag ser till att jag får lika lön för lika arbete.
Det har aldrig varit något problem för mig.
De få gånger jag inte fått lika lön för lika arbete har jag bytt arbete.
Jag vet att jag är duktig på det jag gör och löneförhandlar mig till den lön jag anser att jag har rätt till.
Att påstå att jag inte har höga krav när jag skriver att de män jag pratat med hjälper till är ett argument som inte biter på mig.
Ni kvinnor som inte har lika lön kanske ska börja ge ifrån sig makten av barnen och sen kräva lika lön... Inte tvärtom.
Det kanske underlättar.
De feminister som skriker på barikaderna att män är svin, pedofiler mm hjälper inte till att få lika lön för lika arbete.
August..
Du har nog inte uppfattat rätt... Självklart ska man ha gemensam vårdnad. Det har man per automatik.
Självklart ska barnens anknytning till både dig och din fru tas hänsyn till.. Har barnet i samband med separationen ett ökt trygghetsbehov hos dig... Så ska det väl få vara med dig mer... med tiden fixar vettiga vuxna att reda ut hur barnen ska bo på bästa sätt. Kanske funkar det finfint med vv... Kanske behöver barnet bo bara hos den ena med umgänge med den andra... Barnens mående ska gå först! Föräldrar ska vara hänsynstagande och altruistiska!
Mallamotsatsentillattbarnenbaraborhosenärintekidnappningbralla
Jag föreslår att vi struntar i "Lilla My". Hans kommentarer är fanatiska, och man kan aldrig nå en fanatiker.
Patriarkatet håller på att köra världen i botten. Det var en MAN som sa detta.
Lilla My är en kvinna rund 40 och är stolt för att vara kvinna.
Skulle vilja ha en förklaring på varför några utgår från att jag är en man??
Malla:
vart har du fått det ifrån att man får gemensam vårdnad per automatik??
Mamman får enskild vårdnad om föräldrarna inte är gifta per automatik.
Mamman måste gå med på gemensam vårdnad för att pappan ska få det...
Hemma hos oss delar vi på ansvaret..funkar alldeles utmärkt : )
Vart har jag skrivit att man förlorar sina barn bara för att de inte bor hos en hela tiden??
Jag skriver om dem som aldrig får träffa sina
barn..
Tyvärr är det verkligheten i dagens Sverige.
Många barn förlorar den ena av sina föräldrar och vice verca.
Menar du att alla barn som bor hos sin pappa inte vill det, men är tvingade till det?? Eller missförstår jag dig??
Jag frågade dig om vad barn kommer ihåg av mammaledigheten inte vardagssysslor??
Jag vet att många pappor är lika engagerade i sina barn som många mammor är. Hur jag vet det.. Jo har bara den erfarenheten av pappor..
Makt över barnen har jag aldrig haft..
Anonym eller nåt:
Är jag fanatiker pga jag tycker som jag gör så är jag väl det..
Anonym eller nåt:
"Ni jämställda kvinnor kanske ska ge bort lite av er makt över barnen så kanske männen ger lite av lönerna...."
Det jag menar med detta är att de kvinnor som skriker högst om jämställdhet inte är det när det gäller barnen.
Barnen används tyvärr för ofta som ett maktmedel i en separation...
Lilla My..
Är du gift så tillfaller vårdnaden båda föräldrarna.
Är du bara sambo så skriver man på ett fadeskapserkännande och kan i samband med det ordna gemensam vårdnad. Det kan väl knappast vara ett stort problem om man bor ihop och gemensamt beslutat om att skaffa barn. Däremot kan det ju uppstå vissa probem om man ite varit överens om barnaskaffandet. Men då kanske det är mest aturigt att den som vile ha barnet är den som har vårdnaden? Tror inte heller det är ett jätteproblem.
Det är ytterst få som blir helt ifråntagna sina barn. Så även om problemet finns så tror jag att det är hugget som stucket om det är mammor eler pappor som drar med barnen. Hur som haver är väl det aldrig okej!
Näe Lilla My... Jag menar inte att alla barn som bor hos sin pappa gör det under tvång.. Jag menar inget annat än att för barnens bästa ska man vara yhörd och försöka inse att barnens band som den skapat till en förälder är viktig. Och barnes behov ska man ta hänsyn till i första hand!
Men snälla "Lilla My"... Är du totalt i avsaknad av insikt i barns utveckling? Har du verkigen barn? Barn skapar band/anknytningar från tidig ålder. Du behöver bara ha ett barn för att se hur det fungerar... Ett barn är inget blankt papper, som man kastar hit och dit.. Jobbar en förälder mycket så kommer de efter i den anknytningen... Läs barnpsykologi och lär.. Men det finns ingentin som säger att man inte kan reparera det... Men det kanske kräver ett visst mått av insikt och ärlighet i hur det verkligen varit.
Har du erfarenhet av att pappor är lika ansvariga för barnen som vad mamorna är... Fine.. Men kan det vara möjligt att du inte läst föräldrarledighetsrapporterna? Vab-statistiken?
Den säger något helt annat! samma sak med min egna erfarenhet. Men det är ju samma sak här... Det är väl bara på att arbeta på att förändra så att det blir bra för ungarna, i slutänden..
Näeee... Lilla My.. De flesta skilsmässorna sker i samförstånd mellan föräldrarna. Att prata om barn som mammornas maktmedel vittnar om hur dåligt insatt du är. De flesta både mammor och pappor som jag känner arbetar lika hårt för att barnen ska gå så skadeslösa ur separationen som möjligt.. Det är ett påhopp att påstå att det ofta är mammamakt som styr. Vad grundar du dina uttalanden på?
Jag skiter i lönesättningen generellt... Jag försörjer mig själv och jobbar hårt... Så även am jag följde ditt förslag så menar du att om jag släpper mitt föräldrarskap så kommer jag få högre lön!??!? Hahhahah... jag tror jag dör... Av skratt! Det är väl snarare så att vi kvinnor är missgynnde på arbetsmarknade just för att vi blir gravida, vi är mest mammaledíga och vi VABar mest... Hahha... Din twist av verkligehten är verkligen rolig...
Pok
Malladumåstebaravaraensomleverunderenstenbralla
Malla
Du läser inte mina inlägg ordentligt verkar det som.
Du slänger ur dig påståenden lite hur som helst.
Det mesta jag skriver är det jag tycker och sedan är det oftast frågor som jag gärna vill ha besvarade. Tyvärr börjar du attackera mig som person, vilket jag anser vara otroligt barnsligt.
Det är precis det jag skriver, att kvinnan får egen vårdnad om föräldrarna inte är gifta!
Varför ska mamman bestämma om pappan får gemensam vårdnad om barnet???
De ska redan från början få gemensam vårdnad och utifrån det ska beslut tas om vårdnaden ska bli enskild.
Det ska inte vara ett godtyckligt beslut taget av mamman!
Det finns som sagt olika livsöden, pappan kanske inte är intresserad, kanske inte vet om att han ska bli pappa, eller är väldigt intresserad mm.
Jag måste säga att du är naiv som påstår att det är ytterst få som helt blir fråntagna sina barn.
Att träffa sin dotter 4 timmar då och då, tycker jag är att bli fråntagen sitt barn.
Det finns pappor som inte träffat sina barn på flera år.
"Men tvångsboende hos pappan (i de flesta fall) är väl ingen lösning?"
Detta som står ovan skrev du om barn bor hos sin pappa.
Jag tolkar det som att du tycker att de flesta som bor hos sin pappa gör det under tvång.
Ser inte hur det ska gå att tolka på annat sätt, eftersom du dessutom skrev "i de flesta fall" så är det ganska tydligt för mig.
Du får gärna förtydliga det för mig om du vill.
Min fråga sedan tidigare var till dig var:
Anser du att ett barn som börjat skolan kommer ihåg de första åren då mamman var hemma??
Detta eftersom de flesta mammor påstår att de känner sina barn BÄST eftersom de varit mammalediga.
Ett barn som tex är 6 år har troligtvis inga minnen som den kan berätta om från tiden som bebis.
Visst bygger man upp viktiga relationer mmm under den tiden.
Men att påstå att mamman känner barnet bäst grundat på detta när det gäller barn som börjat skolan är skitsnack!
Även om pappan jobbar så är han hemma mer än han är på jobbet och bygger även han upp en relation till barnet. Byter blöjor, nattar, hämtar, lämnar på dagis/skola, går på föräldrarmöten mm.
Alla pappor jobbar inte treskift!
Alla pappor skiter inte i sina barn!
De flesta skilsmässor sker inte i samförstånd och utan bråk. Många mammor(även pappor) använder sina barn som ett maktmedel, av olika anledningar.
Det är något jag själv bevittnat ett flertal gånger i min nära bekantskapskrets.
Har suttit på första parket vid flera tillfällen då en mamma använt sitt barn som medel för att få det hon vill ha.
En mamma som också påstod att hon var viktigast för barnet eftersom hon varit mammaledig.
Anmälningar om droger, våld mot barnen mm.
Vilket resulterade i att mannen i fråga fick gå och göra drog och alkohol tester för att bevisa att påståendena inte var sanna.
Utredningar som visade att inga påståenden var sanna, och att barnen hade lika god relation till pappan och mamman.
Vilket även resulterade i att pappan fick enskild vårdnad.
När mamman överklagade så gick pappan med på en förlikning för att han ansåg att barnen behövde båda sina föräldrar lika mycket.
Så hon fick gemensam vårdnad igen mot att hon började samarbeta.
Tyvärr höll det ca en vecka så började hon igen.
Nu har pappan ansökt om egen vårdnad igen pga att barnen mår dåligt av det mamman gör.
Jag har aldrig sagt något om att släppa sitt föräldrarskap!! Vart står det??
Jag skrev "Ni jämställda kvinnor kanske ska ge bort lite av er makt över barnen så kanske männen ger lite av lönerna.... "
Det skrev jag till de kvinnor som anser att mamman är viktigast för barnen.
Det finns tyvärr många kvinnor som tycker det.
Tar du åt dig av det så får du göra det.
Sen finns det många underbara föräldrar som alltid utgår från barnens bästa, men det är inte dem disskussionen gäller.
Du får gärna skita i lönesättningen generellt.
Är du nöjd med din lön så är det bra.
Jag tycker att det ska vara jämställt inom arbete, hem och barn.
Skriker man högt om det ena men inte släpper på det andra så blir det ingen jämnvikt.
Lilla My..
Jag läser och läser.. Och jag har inte samma erfarenhet som dig!
Just i fall där föräldrarna inte är överens om vårdnaden initialt, så kanske det inte är aktuellt med gemensam vårdnad av det skälet. Kan man inte ens komma överens om det så är det ju knappast så att man skapar en gemensam värdegrund i sitt föräldrarskap. Sen är det ju så här.. Pappor finns ju som vägrar både att erkänna faderskapet och vägrar gemensam vårdnad. Ska vi tvinga dem? Det finns alltid minst två sidor av samma mynt! Vi har säkert inte ett ultimat system men good eunogh!
Varenda fall av föräldrar som fråntar barnens rätt till båda sina föräldrar är ett fall för mycket. Men det är ff inte det mest vanliga förekommande.
Okej... Jag ska förtydliga... Jag uppfattar att alla barn jag sett gått igenom en separation har svårt att vara borta från den föräldern som haft huvudansvaret för barnet. Ja... Och ja... Jag har sett samma sak med att flytta varje vecka. Jag förespråkar ingenting för jag tror och tycker att barn ska få komma till ro, vänja sig och ta det lungt i både relationen till mamman och till pappan. Har man sett/upplevt gråtande barn, oroliga, arga barn vecka efter vecka så vet man precis vad jag avser. Har man tvingat sitt längtande barn tillräckligt många gånger så blir det sprickor i relationen, i förtroendet. Och jag tror mer på barns förmåga att hela i svåra saker om de har 100% stöd av båda sina föräldrar. Och tro mig.. Även den mest inbitne mammagris längtar efter sin pappa.. Så småningom.. Då vill det till att man är tålmodig, vuxen och modig. Inte en jävla mejniac som tvingar... Detsamma gäller så klart oss mammor... Vill ungarna vara mer hos pappan.. Släpp! Låt dem! Man ska vara förälder resten av livet. Man är förälder även om barnet bor hos den andra föräldern. Barnet mognar, växer och behoven förändras. 4 h är verkligen något jag aldrig förespråkat... Läs om läs rätt!
Hahha... Ja... Mitt ex har också anmält mig.. Jag fick också drog/alkoholtesta mig under en tid... So what? Han kan hålla på bäst han vill... Det kan inte påverka mig så mycket. Jag kommer iaf inte begära enskild vårdnad. Vi ska/är föräldrar till våra barn. Han må vara bäng, han vill mig allt ont.. Men om jag inte går in i det så kan de heller aldrig påverka mig. Galningar finns överallt... Jag stötte på en av dem, sorry för mig! Jag både vet och tror att detta drabbar även andra. Det handlar inte om mig som person. Utan om mannen jag råkade välja som far till mina barn! Den konsekvensen får jag leva med hela livet. Men jag kan välja förhållningssätt.. Och detta är ovanligt! På en skilsmässa som min går det säkert 500 vanliga.. (påhittad siffra)..
Jag tycker du är naiv (har du själv barn?) när du inte iser att även små barn knyter an till den person som vårdat det mest.. Du kan ju tycka vad du vill men det är ett faktum! Utifrån det ska det tas häsyn till i en skilsmässa, initialt.. Du går väl inte och sätter dig på exets arbetsplats.. bara så där varannan vecka?
Och enligt mitt förmenande så är det otroligt okänsligt av den förälder som överlämnat mesta vården av sina barn till den andra föräldern att inte ta hänsyn och försöka bryta en dålig trend sakta utifrån barnets behov.
Sen undrar jag lite... Hur tänker du när du menar att pappor inte får ta föräldrarledighet för mammorna? Vad då? De får väl för fan visa lite stake.. Ta för sig! Vad hindrar dem? Om jag vill något ser jag till att få det. Är män några mesar som inte fixar att leva det liv de egentligen vill ha?
Mamman i ditt ex verkar ju inte klok.. Men jag tror ändå inte barnen mår bättre av ständiga rättsliga åtgärder.. Konflikten trappas upp, barnen/föräldrarna utreds och utreds.. Så ska man inte behöva ha det som barn.. Som jag sagt tidigare.. Om en av föräldrarna är en riktig galning.. Så gäller det att den andra föräldern är dubbelt så klok.. Att man valt fel förälder till sina barn kan man liksom inte ändra på efteråt... Att ständig låta sig/sina barn påverkas av strider.. Då är man själv en ganska pådrivande förälder... Vad är orsak och vad är verkan till att barnen mår dåligt? Jag är inte alltid så säker på att det är just den förälder som är dokumenterat bråkig... Även vi som anser oss vara "ickebråkiga/oskyldiga" har anledning till att ifrågasätta oss själva.. Tex.. Visst kan jag anmäla mitt ex för att han trakasserar mig med div anmälningar.. Jag skiter bara i det.. Gå och ta pissprov är väl ett ganska billigt pris att betala för att slippa rättegångar, socutredningar om barnen.. Och ytterligare skitsnack, intriger mm. Även om jag skulle välja att strida i varje strid... Så skulle det inte gynna mina barn.. Så varför utsätta dem än mer!?!
Ibland är det bara att blotta strupen.. Att aldrig gå in i strider.. Framför allt strider som är så skitiga att hundbajs verkar hygisniskt i jämförelse.. Som sagt.. Föräldrar till sina barn är man resten av livet! Och en sak ska man ha klart för sig.. Det man inte kunde förändra som gift.. Är helt omöjligt att förändra som skild, hos den andra partnern!
Man varken har eller ska ha makt över sina barn. Barn är ett livslånt åtagande. Det vi ger dem nu har de i bagaget resten av livet. Det gäller oss alla!
Jämnställdhet kan verkligen diskuteras hur mycket som helst.. Men sammalika här.. Om jag vill ha ett bra/välbetalt jobb... Så skaffar jag mig det. Om männen vill ta mer ansvar för sina barn så gör dom det. I båda fallen så kan bara man själv vara den som agerar.
Mallalåtungarnaslippabråkbralla
Ja Lilla My
Du undersöker verkligen ALLa bloggar! Om det finns minsta lilla, lilla misstanke om det
stora spöket FEMINIST.
Alltid med samma retorik....och
samma frågor. Fniss på dig Lilla My
Bu på dig ditt stora troll
säger
Mumlan
Bravo Malla! Jag förstår dig på pricken. Och har också fått ta kuken i vacker mun för att inte sabba för barnen.
1) Den enda säkra uppgiften man har när ett barn föds är vem som är dess mamma. (I judendomen räknas man som jude utifrån mammans trosuppfattning eftersom man faktiskt har noll koll på vem som är pappa.) Av någon anledning anses fortfarande gifta kvinnor som mindre promiskösa, den äkta maken blir per automatik far på pappret. (Trots att 10-20% av barnen som föds inom äktenskapet lär ska ha en annan biologisk pappa.) Om man däremot lever som sambo fastställs fadersskapet genom erkännande på socialkontoret. Det upplevs nog kränkande för såväl man som kvinna. Särskilt om man, som jag, hade en svartsjuk sambo.
2) Att blåsa/lämna urinprov är ett väldigt bra sätt att avsvära sig alla eventuella misstankar om missbruk. Har själv gjort det i drygt 4 år, varannan vecka. Inte pga vårdnadstvist utan för att andra delar av samhället begärt det. Det är ett ganska billigt pris att betala om man har "rent mjöl i påsen". Lite jobbigt men i ett sånt läge är det viktigt att, som Malla säger, göra allt som står i ens makt och lägga sig platt på golvet.
3) Anknytningsfasen för ett litet barn är OTROLIGT viktig. Sedan spelar det ingen större roll om det är mamman eller pappan som barnet först knyter an till. Men om något går fel i den här fasen leder det till stora problem senare i livet, vad gäller tillit ffa. Det trodde jag att alla blivande föräldrar/småbarnsföräldrar fått lära sig??
Hahha.. Nu har jag lärt mig något nytt!!! Kuken i vacker mun!
Pok
Mallakalladetvafannivillminadöttrarskahalikavärdesombrorsanderasbralla
Malla
Du svarar fortfarande inte på mina frågor, utan slänger ur dig massa annat.
Jag har aldrig sagt något om att släppa sitt föräldrarskap!! Vart står det??
Jag har aldrig sagt att du förespråkar att det är bra att bara träffa sitt barn 4 timmmar! Vart står det?
Använde det som exempel på ditt påstående om att det är ytterst få som helt blir fråntagna sina barn.
Läs om läs rätt!
Du har inte svarat på min fråga om vad du menar med: "Men tvångsboende hos pappan (i de flesta fall) är väl ingen lösning?"
Som du kanske missade så skrev jag angående vårdnaden när barnet föds:
"De ska redan från början få gemensam vårdnad och utifrån det ska beslut tas om vårdnaden ska bli enskild.
Det ska inte vara ett godtyckligt beslut taget av mamman!
Det finns som sagt olika livsöden, pappan kanske inte är intresserad, kanske inte vet om att han ska bli pappa, eller är väldigt intresserad mm."
Kan de inte kommma överens betyder det kanske att en pappa inte får vara en del av sitt barns liv. Eftersom mamman bestämmer om han ska få gemensam vårdnad.
Därav tycker jag att båda ska ha vårdnaden gemensamt och att det ska göras någon typ av utredning när föräldrar inte kommer överens om vårdnadsfrågan redan när barnet föds.
Jag anser inte att ett barn ska tvingas att träffa en förälder! Vart har jag skrivit det?
Jag skriver hela tiden om de barn och föräldrar som vill träffas och längtar efter varandra. Där den andra föräldern hindrar umgänge.
Jag har aldrig sagt att små barn inte knyter an till den som vårdar mest! Vart har jag skrivit det?
Jag skriver om barn som börjat i skolan. Har även skrivit från vilken ålder jag pratar om. De har byggt upp en relation till båda sina föräldrar under årens lopp, och bygger upp relationer med andra människor hela livet.
Vart på den här bloggen skriver jag att papporna inte får ta pappaledigt för mammorna?
Jag skriver om de pappor som har tagit ansvar för barnen på samma sätt som mamman, men som trots det knappt får något umgänge med sina barn.
De pappor som gör allt för att få träffa sina barn, och undviker bråk med mamman mm.
Du har väl också varit uppe i rätten mot ditt ex?
Varför backade inte du och gav honom vårdnaden?
Frågan kommer av att du inte tycker att barnen mår bra av rättsliga åtgärder mm. O.B.S Inget påhopp på dig utan en undran.
Jag tycker att det är tur för dina barn att du fick vårdnaden om ditt ex är så som du skriver.
Det du skrev:
Mamman i ditt ex verkar ju inte klok.. Men jag tror ändå inte barnen mår bättre av ständiga rättsliga åtgärder.. Konflikten trappas upp, barnen/föräldrarna utreds och utreds.. Så ska man inte behöva ha det som barn.. Som jag sagt tidigare.. Om en av föräldrarna är en riktig galning.. Så gäller det att den andra föräldern är dubbelt så klok.. Att man valt fel förälder till sina barn kan man liksom inte ändra på efteråt... Att ständig låta sig/sina barn påverkas av strider.. Då är man själv en ganska pådrivande förälder... Vad är orsak och vad är verkan till att barnen mår dåligt? Jag är inte alltid så säker på att det är just den förälder som är dokumenterat bråkig... Även vi som anser oss vara "ickebråkiga/oskyldiga" har anledning till att ifrågasätta oss själva.. Tex.. Visst kan jag anmäla mitt ex för att han trakasserar mig med div anmälningar.. Jag skiter bara i det.. Gå och ta pissprov är väl ett ganska billigt pris att betala för att slippa rättegångar, socutredningar om barnen.. Och ytterligare skitsnack, intriger mm. Även om jag skulle välja att strida i varje strid... Så skulle det inte gynna mina barn.. Så varför utsätta dem än mer!?!
Mumlan
Ja du måste ju vara inne på en samma bloggar du också...
Du mumlar en massa...
Systerdyster
Jag har aldrig sagt att anknytningen till mamman/pappan för små barn är oviktig!
Vart har jag skrivit det??
Jag pratar om barn som börjat skolan, och har försökt vara tydlig och skrivit åldern.
Ni missar det eller hoppar över det på något sätt..
Förtår inte riktigt varför det försvinner???
Jag vet också varför man går upp på socialkontoret.
Nu skriver jag om när det finns pappa och mamma och mamman kanske inte vill att pappan(han vill det) ska vara involverad i barnets liv.
Hade vårdnaden automatisk innefattat båda föräldrarna så skulle det innebära att barnet har två föräldrar som har lika mycket ansvar från början.
Efter det om föräldrarna vill får det göras en utredning om vårdnaden.
Ja det är jobbigt att behöva bevisa att påståenden om drog och alkoholmissbruk inte är sanna.
Har sett en person genomlida det.
Det som är problemet är att en förälder som påstår sådana saker inte behöver bevisa sina anklagelser, utan den som är anklagad måste bevisa att det inte är sant.
Lilla My..
Läs om läs rätt...
Ingen ska släppa sitt föräldrarskap.. Men man kan sluta dra i ungarna utan att sluta vara förälder!
Du är nog lite lätt förvirrad... Angående dessa 4 sketna timmar så undrar jag bara vad du kallar föräldrar som verkligen aldrig får träffa sina barn. 4 h är en fjärt i rymden. Men beroende på ur vilken position du själv befinner dig i så kan 4 h vara väldigt mycket.. Tex Osama.. Hade väl tyckt att 4 h, varannan vecka.. Vore guld. Därmed inte sagt att det är bra, med 4 h.. Bara ett sätt att nyansera debatten..
Tvångboende hos pappan.. Kalla det va fan du vill. Jag menar ff bara att den förälder som haft minst relation med barnet under äktenskapet är den som oftast får problem med barnens vilja att vara där. Du behöver inte tycka så mycket om det.. Du lever i en relation och har jämlikt och lullilull.. Andra som har upplevt situationen vet precis vad jag menar. Det handlar inte om föräldrarnas rättigheter.. Fatta!
Men Snälla , Lilla MY... Barn/människor knyter hela tiden an till andra människor. Det är ju inte så att de helt plötsligt är skolbarn!?!? Anknytnigar har ett ganska givet mönster.. Och ett viktigt mönster. Lär dig lite om det så kan jag gärna ta en dikussion om det när du fattar... Om du har barn så har du sett det..
Yadayada.. Utredning om vårdnaden om barnen så att inte mamman får ensam vårdnad... Jovisst... Hur gör vi med alla pappor som inte vill veta av ungen.. Varken vårdnad eller något annat!?!? Jag kan, tänka mig att de fallen är mycket fler.. Ska vi köra tvångsmetoden där också? För du pratar väl ur barnets perspektiv!?! Eller var det pappans? Vet inte riktigt.. Men en sak vet jag.. Det var iaf inte ur mammas.. Perspektiv.. Hon ska bara hålla käften och acceptera.. Har hon dessutom känslor för sina barn, så är det okej.. Bara hon har en partner.. Då kan det vara riktigt gulligt att hon är så överbeskyddande.. Vill hon skiljas vänds det emot henne... hahha... Moderskänslor blahabla.. Hon vill bara visa makt.. Jävla feminist! ..Låter det typ! Yadayada..
Näe.. Du har nog inte skrivit att papporna inte får ta pappaledigt.. Du är bara så naiv så du inte förstår vikten av att ta ansvar för sina relationer. Du menar att mamman och pappan gemensamt bestämt hur föräldrarledigheten ska se ut.. Mamma oftast.. Där tycks vi överens... Ja men då får mamman ett försprång i anknytningen till barnet.. Vd är det du inte fattar med det? Fast iofs det verkar ju inga andra karlar fatta heller..
Joådu.. Lilla Mysan där.. Jag bestämde mig för att avsluta alla rättsliga tvister, om barnen. Genom att låta barnen bo hos sin pappa. Soc vägrade det, likväl som att de vägrade vv. Pga pappans oinsikt i vårt handikappade barns behov. Alternativet hade varit att lämna dem till fosterföräldrar.. Inte så aktuellt skulle jag tro.. Och jag hade aldrig överklagat någonting i någon instans. Pappan har skött allt sån´t.
Jag har inte ensam vårdnad om mina barn. Jag och mitt ex har gemensam vårdnad men barnen har fast boende hos mig. Men det vet inte de flesta vad det är för skillnad.. Men det vet man när man måste ta reda på det. Jag kan och har blivit rekommenderad att starta vårdnadstvist.. (vi får ju inte ens pass när vi vill åka utomlands).. Men jag har bestämt mig för att jag ändå tror att vi ska kunna ta gemensamma beslut om våra gemensamma barn. Om inte annat är jag beredd att försöka lite till. Jag vill kunna säga att jag försökt precis allt inför mina barn. Som en dag kommer bli vuxna.. Och det är inte bara barnen som far illa av rättsliga utdrgana processer. Även vuxna gör det... Även den som bråka om allt! Det vet man också när man varit där..
Det är inget problem att bevisa att man inte är skyldig till allt man blir anklagad för. Eller det blir ett problem om man tar det personligt och inte inser hur man blir en vinnare..
Soc/polis gör bara det de måste göra. De får anmälningar om barn som far illa hela tiden. När de inte gör något får de skit för det.. När det gör något får de skit för det med. Jag kan gå genom pissprov och eld för mina barn. Ingen kan förnedra mig.. För jag tillåter dem inte..
Pok
Mallatorddelängedetskulleblibättrebralla
Till dumma Lilla My
Tycker du det är kvinnligt att STÖVLA omkring
och skrika på andras bloggar??
Är du en kanske en av alla hundra kvinnliga BLOGGBOMBARE? Va? Va?
Jag tycker mig exakt känna igen en stor ilsken HÅRIG NYMLA!!
Lilla My är nämligen en Nymla som skriver många långa brev till kvinnojourer i HELA Sverige.
Mumlan har vaknat
Malla
Oj oj!!
Du måste verkligen ha stora problem så som du går på.
Tycker faktiskt synd om dig..
Det tjänar ingenting till att diskutera med dig..
Du fattar inte hur det funkar i verkligheten.
Du utgår från din lilla inskränkta bild av hur allt ska vara och skriker tills alla tror på det du säger..
Vågar inte svara på frågor angående dina påståenden, utan vänder och vrider dem så de helt plötsligt betyder något helt annat än det som står i dina inlägg..
Du och dina anhängare kan fortsätta skrika..
Mumlan
Du kan fortsätta ditt mumlande bäst du vill
Du är antagligen en av ROKS; KOBRAS största anhängare.
Fortsätt med det du lilla Mumlan
Amen!
;-)
Mallalikasåsköntbralla
