DROUGGE VS DROUGGE
Sen är det förstås en annan sak att Mats och jag lever helt olika liv idag. Han bor i villa i Saltis med stadsjeep och racerbil och gör en tidning vars kvinnosyn lämnar mycket i övrigt att önska. Jag bor i lägenhet på Söder, cyklar och är feminist. Och aldrig mötas de tu. Men det är som sagt en annan sak. Om Mats läser det här kommer han dessutom att bli arg. Han blir så lätt arg. Särskilt när han är hungrig. Kanske borde jag laga mat åt honom nån gång...
Snälla Unni.
Kan du radera min kommentar under ditt inlägg "Point of no return"? Jag skrev den efter en barrunda och det blev halvtaffligt och fånigt och jag skäms över att det alltid hamnar överst om man googlar mig.
Så inihelvetes jävla pinsam och fåfäng är jag. Och osäker. Och fåfäng. Och dum.
Jag kommer att skriva nya kommentarer på din blogg. Fast lite mindre felstavade och fåniga.
Hälsningar igen från fan-et Anna (och radera gärna även denna kommentar!)
Halloj Unni.
Kul med nya blogginlägg och nya berättelser från ditt liv. Även om jag inte riktigt fattade allt från förra... och det där med "spirituella killar" well antar att jag förvirrade mej i begreppdefinitionernas värld.
Jag vet egentligen inte så mycket av din biografi men kul att få veta när du berättar.
Vad är det man säger? Vägen till mannen går genom hans mage? haha.
Nåja, nu har du offentligt sagt att du inte hatade allt med Mats - så nu stillas kanske nyfikenhet och skvaller... (kul att höra om hur duktig han var att borra i väggarna*fniss*)
Har du en fin cykel, Unni? Själv cyklar jag inte så mycket nu förtiden... min cykel saknar både fram och bakdäck, har en rostig kedja och ett lås som inte går att låsa upp - kanske borde skaffa en ny...
Kram från Solis.
Bättre än så här kan man inte skriva blogg. Snyggt jobbat!
För övrigt så undrar jag om den beryktade Link har övervägt att byta efternamn till Öping?
Ha! Ni är sköna. Men jag tycker INTE att man ska skämmas över vad man skrivit i en kommentar, Anna. Hade jag tyckt att det var dumt och pinsamt skulle jag tagit bort det bums. Fast jag lovar att gå dig till mötes om du känner så.
Ja, jag har en ganska bra cykel, en kärringcykel, men ändå. Bussarna hatar mig, försöker köra över mig varenda dag. De kanske tror att jag är en kulturtant ? ve & fasa!
Link har fått sitt namn från den numera framlidne gitarrhjälten Link Wray. Han har t o m fått Wrays autograf.
Hehe, din största skräck att vakna upp som "kulturtant"? ;)
Ja bussar är inte pålitliga... men inte all bilister heller, min cykels bakhjul bil påkört av en bil vid ett övergångsställe en gång... Sen började han skälla på mej... well, du får väl glädjas åt det lilla; i huvudstaden går tågen främst under mark och inte på gatorna Hahaha
Unni, så märkliga vändningar det kan bli i livet. Vem hade kunnat tro att Mats hade hamnat där han är nu under April och SAMAE tiden? Men, men, alla utvecklas vi åt olika håll. En del går tydligen helt käpprätt åt helvete mot sin grundinställning. Om dom nu någonsin har haft någon. Det är en balanskonst att låta bli att prata skit om sina barns fäder och vise versa. Du verkar klara det bra?
Anna, jag kan inte alls se att du är pinsam eller fånig!
Å,ja gå mig till mötes!
Ibland när jag går utanför min lägenhet och träffar lite människor händer det att jag med låtsad motvillighet tillkännager att jag har en blogg, som de enbart kan hitta genom att googla på mitt namn. Men om de nu gör det (och som singel hoppas man ju även att ev ?span? ska googla en i vilket fall som helst) och slår upp mig hamnar de direkt i DIN blogg där jag skrivit ett jolmigt och felstavat beundrarbrev, som ser ut som om jag druckit avec till frukost.
Hur coolt är det?! Tilläggas kan att jag är en hopplöst deprimerad (sjukskriven i två år faktiskt!) perfektionist som får ångest över alla slags otillräckligheter jag kan belastas med. Hittills har jag räknat dem till över 18 000, och då är jag ändå helt ovetande om de 21 700 andra.
I alla fall, de som jag vill ska läsa min blogg hamnar i stället hos dig, och sen går de raka vägen och köper dina böcker, läser bara din blogg i fortsättningen och skiter i mig, eftersom du både skriver mycket bättre och är snyggare!
Och jag sitter där, ensam och förbittrad i min mörka enrumslägenhet, dricker kallnat kaffe och googlar mig själv som besatt!
Men eftersom du inte tyckte det jag skrev var fjantigt så levererar jag en rättstavad och nyktrare version men med samma innehåll; du byter ut min kommentar under Point of no return och alla är nöjda!(Utom du förstås, som får en massa tramsigt extrajobb, men jag är evigt tacksam!!)
I fortsättningen kommer jag att underteckna nyktra kommentarer med mitt namn Anna, men när jag är på lyset kommer jag att heta Ulla-Carin eller Bengt.
Tacksammaste hälsningar från..eh..Anna
Cat: Ja, det var ju en rejäl ideologiresa Mats gjorde där, och det kan man förvisso beklaga eftersom gubben är intelligent. Jag hoppas bara att arvsmassan inte vidarebefordrar moral och etik. För barnens skull.
Anna: Med din humor och självironi är det otänkbart att du har så många otillräckligheter!
Och Solis: Du är bara för söt!
Jag har varken humor eller självironi.
Jag heter Bengt.
Jag är 58 år, bor i Avesta och är väl som folk är mest, dvs ett stort fan.
Och nu ber jag dig uppriktigt.
Till Anna:
Du är inte hopplös !!!
Du är Anna & fullt tillräcklig som Du är.
Det finns alltid människor som är både bättre & sämre än oss själva.
Ingen är perfekt
- vi är bara människor.
Om det är mörkt i tunneln så tänd ett ljus själv tills Du hittar ut så småningom.
Sjukskriven - försök låtsas att det är "livskvalitetstid" så känns det bättre.
Avslappningsmusik Healing, energimassage, spa, kinesiologi & annat som gör livet skönt.
Kram på Dig!
Enjoy your website very much. Good job!
