unnidrougge

Nu vill jag flytta. Göra nåt konkret. Ändra på saker. Alla stockholmare letar bostad hela tiden. Det är en hobby. Att glo på andras hem. Sen blir det sällan av att folk slår till. De går runt och glor, år ut och år in, kliver på hos andra för att se hur de bor och för att checka värdet på sin egen barre. Jag vill komma till skott. Inte bara ströva runt och stirra in i andras privata sfärer. Drömma. Jag är en drömmare bara när det gäller kärlek, inte annars.
Har jag bestämt mig för nåt går det som regel väldigt fort att genomföra det. Så länge det hänger på mig. Men folk som inte kan bestämma sig. Usch vad det pissar.
Jag har så många vänner nu efter alla år i isoleringscell. Kan knappt hålla reda på dem. Och fler finns det som jag vill lära känna närmare. Jag har så mycket att ta igen. Och en ny bostad skulle kännas som en bra anledning att bjuda på fest. Apropå det blev jag bjuden att närvara vid nåt idiotjippo i St Tropez. Man skulle få komma till en viplounge och en trerätters diné. Fast pynta kalaset själv! Lol! Vem kan hitta på nåt så korkat? Vilka "gäster" vill resa till det sönderknullade St Tropez för att få sitta på ett ställe och dega 120 euro? Robinson-Robban?
Ja, det är ju inte direkt så de stora perspektiven öppnar sig, men personligen har jag börjat få lite utblick.
Blev förresten jättearg när Babs berättade att hon läst att 25 procent av svenska kvinnor i heteroförhållanden får stryk i sina hem. Och så säger folk att det är en privatsak. När det uppenbarligen måste vara så att alla känner nån som slår och nån som blir slagen. Babs hatar för övrigt James Bond. Hon tycker att jan är ett jävla svin. Och hon har ju fett rätt.