unnidrougge

På sista tiden har jag gått på en del fester som jag inte riktigt förstår mig på. Häromkvällen var David och jag på en sån, och förra gången vi var ute var det likadant, fast där var åtminstone maten sjysst och man fick sprattelvatten. Men nu sist gick vi till ett ställe som skulle invigas med utlovade goda drinkar och läcker buffé. Vilket i realiteten visade sig vara saft med en skvätt sprit och kolhydratfattig kärringöl, och till det en pastasallad. Och sen inget mer. Med inget mer menar jag ingen fest. För det räcker väl inte att bara rafsa samman en massa känt och semikänt folk i en jävla lokal, skit samma om det råkar vara en fin lokal. Man måste väl åtminstone hålla ett litet tal. Säga God afton, vi är glada att ni kunde komma hit och göra gratisreklam för lanseringen av X, Y eller Z. För det är vad vi lånar ut oss till för några kärringöl och en trist pastasallad. Många hade dessutom klätt upp sig och säkert tagit taxi dit. Då blev deras funktion som levande reklampelare nåt de själva tillochmed betalade för. I ren protest promenerade vi hem så vi slapp ödsla mer än en utspädd och ytterst klen baksmälla på denna "kändisfest".