RIS ÅT RÖVHÅL
Urk, vad jag mår illa av den här mannen!
Hans namn är Ray Kluun och han har skrivit en bok med titeln "En sorts kärlek". Att han bara vågar nämna ordet kärlek är en skymf mot alla som nån gång älskat.
Boken handlar om karlns vidriga agerande när hans fru fick bröstcancer strax efter att deras första barn fötts. För att HAN skulle klara av hustruns sjukdom blev han tvungen att inleda en passion med en ung och vacker kvinna, ty det hjälpte honom att bli mer kärleksfull mot sin äkta hälft. Enligt uppgift hade han rumlat om en hel del även innan hans fru blev sjuk (tanken att hon blev sjuk av honom känns f ö inte alls främmande). Frun tynar bort medan han knullar älskarinnan och till sist väljer hon att avsluta behandlingen och invänta döden, eller snarare påskynda den, på en klinik där hon får dödshjälp. Och Ray, han är med på noterna. Såklart. Han är ju psykopat, nån annan slutsats går knappast att dra. Så fort han förpassat frugan till dödsriket gifter han sig med älskarinnan och får en ny unge med henne. Och han dillar om hur nära han kom sin fru under hennes sista tid i livet.
Boken har blivit en bästsäljare och äcklet håvar nu in feta summor på sin likskändning. Kvinnor i alla länder slukar boken och torkar bort en tår i ögonvrån. Själv tycker jag att det hela snarare påminner om ett mord, ett raffinerat och utdraget sådant. När ska vi få upp ögonen för såna här psykosickon! Som med kletig sentimentalitet klär sina ruttna liv i guld och glitter. Det är kvinnor som läser den förljugna smörjan, och den vetskapen kan fan få mig att i ett svagt ögonblick undra om det verkligen var en så god idé att införa kvinnlig rösträtt.
Den dag då alla lärt sig vittra psykopater lika bra som psykopaterna vittrar sina offer, den dagen kommer psykopaterna att flyga runt som höstlöv och på sin höjd kunna tjäna som kompost. Eller kompost förresten - det tror jag inte heller, för deras själar är kontaminerade, och även deras förmultning skulle sprida gift.
Bojkotta Kluundyngan såvida ni inte i rent studiesyfte vill bli bättre på att släppa fram kräkreflexerna varje gång ni stirrar in i ett svart rövhål som låtsas vara en ros. PUKE!
Håller med dig. Karln är fruktansvärld helt enkelt!! Det finns inte mer att säga om en person som han. Kärlek från hans sida är det inte frågan om, bara ren och skär egoism.
Fy fan vilken vidrig person. Bojkott!
konstigt att han kan kalla sig författare han verkar ju inte fatta nått
Unni, kan du hjälpa till och belysa en sak som min vän har skrivit men inte får respons på? Han har mailat men ingen lyssnar så nu behöver jag hjälp, om du vill och har tid. Det här kan vara underlag för din nya bok? Jag hittade ingen mail här på din sida så jag lägger den här i din gästbok.
Den boken hoppas jag över! Vill inte bidra honom med några slantar alls, absolut inte!!
Usch vad du har skygglappar, U.
Du utgår från att du och vårt sätt att leva utgör den enda måttstocken för vad som är rätt och riktigt, hur man skall leva. Jag har inte läst boken, men tycker att ödmjukheten och toleransen förhindrar ett så fördomsfullt sätt att se på saken. Det förhållandet att han har levt med en älskarinna behöver väl inte innebära ett förakt för hustrun.
Dessutom, den som är utan skuld kan kasta första stenen.
Stefan
haha, eru på krigstigen?
låter iofs ganska snett när jag
lyssnar på din version...
Vadå för jävla skygglappar, Stefan? De som har skygglappar är väl för i helvete de som bara sväljer Ray Kluums falska smörja. Vilken fin tolerans, att se mellan fingrarna på ett cyniskt karlkräk. Jag frestas att misstänka att du inte vill kasta första stenen eftersom du gjort dig skyldig till nåt liknande. Att ha en älskarinna medan ens fru ligger för döden innebär per definition ett förakt för hustrun. Usch! Och sen blaja ihop det där tårdrypande (självömkande) pekoralet.
Såg henne Malou på Tv där hon har någon sorts bokklubb där denna Kluum var dagens "boktips"..En panel bestående av Wolter och en ung skäggig förläggare tyckte till..Männen här utryckte avsky över att tvingas vistas "idenne psykopats uppblåsta huvud"..Wolter kallade honom "babian"...Men.. Malou tindrade med ögonen och kvittrade att det var intressant att för en gångs skull få veta hur en man fungerar och tänker..Hon såg nästan kär ut !
Varifrån kommer alla dessa
flumkvinnor ?!
Unni, lägg inte energi på Stefan, han har bloggat här förut och är inget annat än ett gapigt karlarsel. //Pyzz
Fel gissat! Jag är monogam (ehuru singel för närvarande) men har alltid varit en kvinnas man. Kör inte dubbelt. Menn jag har bott utomlands i flera omgångar, bl a USA och ett arabland. Den största lärdomen, eller viktigaste, av det var att det är inte den skandinaviska måttstocken som är alltings rikslikare.
Malin: Karlarsel kan jag acceptera, men gapigt är fanimej inte i närheten av rätt. Dessutom ett grovt felaktigt angrepp eftersom jag har en välutvecklad sensibilitet och i mångt en hel del av vad som anses som mer feminint än macho.
Men många av de som skriver på den här sidan tycker jag är så jävla inskränkta i era betraktelser, så intoleranta och - framförallt - har så mycket förutfattade meningar. Blir så trött.
Jo, jag vet att man inte behöver läsa. Tog bort den här bloggen från de jag läser för 2-3 veckor sedan, så mitt besök var mer en tillfällighet.
Den skandinaviska måttstocken, Stefan, det är du! En pisshumanistisk å-ena-sidan, å-andra-sidan-inställning. Inte ta avstånd, utan förstå. Förstå mansgriseri. Leta nyanser i det som är bajsbrunt. Vela istället för att välja. Sitt du där med din uddlösa tolerans, så får väl vi andra kämpa vidare. Förresten brukar sensibla män aldrig flagga på med hur sensibla de är. Det får andra berätta om.
Att anse att det är osmakligt och respektlöst att bedra en annan människa i allmänhet och en svårt sjuk och döende i synnerhet, är väl för fan ingen kulturell fråga Stefan!
Det är en mänsklig fråga!
Den här grabben ger uttryck för en sällsynt läskig egocentricitet och lyckas dessutom genom sin bok manipulera andra, företrädesvis kvinnor tydligen, att tycka att han har rätt att uppföra sig så mot sin döende fru.
Vi accepterar alldeles för mycket från karlar som uppvisar psyko-drag!
Det är nolltolerans som måste råda!
Exakt, Unni. Stefans utgångspunkt alltid den att han talar om hur oerhört enastående han är som man, far etc. Uäk. Let´s ignore him // M
Reagerade också direkt när Stefan berättade om sin sensibilitet.
Det är för mig en varningsklocka.
Bekämpa det onda som försöker utge sig för det goda,
dra ut den slingrande ormen och häng ut den i dagsljuset!
Jag kan hålla med dig Unni, mannen verkar felprogrammerad. Det finns dock både män och kvinnor av denna sort. För länge sedan träffade jag på exakt denna typ, fast kvinna. Hennes man drunknade i sitt spott av en hjärntumör och hon ville "knulla runt" på swingersklubbar. Det var fruktansvärt, vidrigt. Ville inte säga något mer än att det såklart finns mansgriserier, men även kvinnogriserier.
Nu kan jag inte yttra mig om boken eftersom jag inte har läst den. Men, man kan aldrig veta hur man reagerar och beter sig i ett förhållande där sjukdom, elände och död visar sitt vidriga grin. Det är kanske vanligare att kvinnor vårdar sina män i sådana situationer och att män flyr in i arbete, missbruk, andra kvinnor osv. Men det är svårt att skrika fy om något man inte vet hur man hade hanterat själv. Han ser inte snäll ut på bilden hur som helst. Unni, har du läst boken? Eller någon annan här som har det?
Å vad det känns skönt U att någon kan bli lika rabiat asförbannad som jag, och vara redo att nästan spy folk i ansiktet när vi tycker att folk är mjäkiga och fega under toleransens fana.
Jag har inte älskat detta lätt fanatiska drag hos mig själv men det känns som en lättnad att inte bara jag är sån..!
Apropå toelerans: man kan mycket väl förstå och ha medkänsla för en person som har gjort fel. Problemet blir när man säger att det inte ens är fel utan nåt i stil med "vi är alla olika..."
Att säga "vi är olika..." är att försöka upprätthålla skenet av mångfalld medan man sitter kvar i den enfaldiga fegheten.
Att säga "vi är olika..." är att försöka upprätthålla skenet av mångfalld medan man sitter kvar i den enfaldiga fegheten.
Just det! Att tycka att var och en blir salig på sin fason betyder inte att man behöver förlåta eller ens acceptera arslen. Problemet är att vi har börjat vänja oss så mycket vid arslena att vi inte ens märker när vi har ett rövhål mitt framför oss. Och som en liten brasklapp: det finns även kvinnliga assholes, jag är inte så lyckligt lottad att jag helt sluppit ifrån såna. Arsle som arsle, fast nog finns det en manlig övervikt.
Tyvärr är det lätt hänt att man är rabiat även på det "privata planet" och tänker om andra "ni är antingen med eller mot mig". Sån är jag. Som om någon har kränkt mig och mina vänner vill vara vän både med mig och den som kränkt och "också förstår den personen"..och jag blir bara argare och argare och till slut är jag ovän med alla. Mkt jobbigt.
Se där, en liten bekännelse om hur mitt eländiga liv är, så här på to em. Inte för att nån efterfrågade det, men i alla fall!
Ja, det finns en större del manliga svin kanske. Vi är kanske mentalt svagare och flyr lättare in i något. Män är fysikt starkare från grottmänniskans tider som finns inom oss, kanske kvinnan är smartare? Eller listigare. Eller mer mån om att hålla ihop familjen. Ingen aning.
Jaha... här är en internationellt respekterad bok vars ämne inte stämmer överens om med dagens feministiska och politiskt korrekta åsikter. Då kommer som vanligt det allmänna manshatet fram här uppmuntrat av sektledaren Unni själv. Finns det fler manliga författare som
skriver böcker som är opassande. Dostojevski? Skärpning. Töntiga bittra hysteriska svennebrudar som skall tala om vad som är lagom att tycka är inte bara skrattretande utan direkt pinsamt. Odysseus lämnade sin fru och barn, vilket as, han borde bojkottas oj oj oj. Detta är resonemang som vänstern hade på sjuttiotalet men med vänsterglasögon istället för bittra feministglasögon. Då skulle Odysseus bojkottas för att han var kung. Hur lågt kan plattpannade intressegrupper för inbördesbeundran sjunka...?
Tycker att ni skjuter lite över målet alla alerta kvinnor här..Istället för att kollektivt klubba ner den här Stefan..så borde ni i större grad syna era skumma systrar somläser och gråter över skiten..De är väl ett större problem än en och annan knäppgök...
ja så heter jag..
Håkan m fl:
Nu är jag inte någon knäppgök, utan en högst ordinär, lagom tråkig snubbe, som reagerar starkt när folk i sin egen egocentriska självgodhet stänker till en annan person - känd eller okänd spelar ingen roll - utan att se de olikheter vi har beroende på vilken miljö vi kommer ifrån.
Vaffan, om man kommer från Frankrike så har jag förstått att det inte är ovanligt att man håller sig med älskare/älskarinnor utanför äktenskapet. Det skall jämföras med U.S.A. där de går i spinn för ingenting, ett flirtigt ögonkast, och utmanar till duell eller ännu värre skjuter ihjäl en handfull personer i ren ilska.
Unni var ju den som i föregående inlägg talade om det jag kallar integritet:
"Allting händer här och nu, och slaget idag handlar om civilkurage. Det är den stora revolutionen. Som pågår i det lilla. Vi måste visa vad vi tycker. Och sedan handla därefter."
Det verkar inte som om någon har läst den där boken ännu. Jag slötittade på programmet men fick inte ut något av det. Jag har iaf inte läst boken och verkar inte ensam om det. Den kanske är skit. Han kanske är en sktistövel. Eller något ännu värre. Vem vet?
Men jag tycker inte att man kan dunka på en person på det där sättet utan att sätta det i rätt miljömässiga perspektiv, dessutom verkar det göras huvudsakligen för att han är man. Det är samma tokiga argumentation som det där du Unni ojade dig över att gubbar över 70 har sex med yngre kvinnor, till och med bimbos. Jag dömer dem inte. För jag vet inte mycket om det.
Urk, vad jag mår illa av den här kvinnan!
Hennes namn är Unni Drougge och hon har skrivit en bok med titeln "boven i mitt drama heter kärlek". Att hon bara vågar nämna ordet kärlek är en skymf mot alla som nån gång älskat.
Boken handlar om kvinnans vidriga agerande när hon träffade en tjugo år yngre älskare. Då, plötlist, var inte hennes barn smuts värda. (Enligt uppgift hade hon agerat ansvarslöst en hel del även innan mötet med den yngre älskaren.) Så fort hon kunde dumpade hon dem, mot deras vilja, hos barnens far, som tidigare gjort sig känd för sitt alkoholmissbruk, sitt aggressiva humör och för att vid upprepade tillfällen slagit både kvinnan och barnen. Därefter byter hon till en mindre lägenhet för att omöjliggöra eventuell återflytt. Tack och hej.
För att döva sitt dåliga samvete började hon i allt mer omfattande utsträckning använda alkohol.
Barnen gråter och får gå igenom snårigheter i tonåren själva medan kvinnan knullar sin älskare. Titt som tätt dillar hon i boken om vilken oro hon kände och vilken ångest separationen med barnen gav henne.
En anmärkningsvärd sak är att hon efter en våldtäkt och misshandel i ett hotellrum i Grekland låter hennes ena tonårsdotter få åka på dagsturer på motorcykel med FÖRÖVAREN. Snacka om att låta vargen vakta fåren.
Hon är ju psykopat, nån annan slutsats går knappast att dra.
Nu är hon revolutionär feministisk kämpe och förebild för tusentals kvinnor.
Bojkotta drouggedyngan såvida ni inte i rent studiesyfte vill bli bättre på att släppa fram kräkreflexerna varje gång ...
Med rätt vinkling är det inte speciellt svårt att reducera en människa till ett svin
Det som stör mig litegrann är era "skygglappar" ... Ni verkar bara se i en riktning och lämnar inte ens möjligheten öppen för att ni KAN ha fel... Det är inte alls säkert att ni HAR fel såklart, men möjligheten finns, och Unni uppvisar noll tendens på att hon ens känner till att så KAN vara fallet.
Den uppfattning jag fått efter att ha läst bloggen är att personen som skrivit texten helt absolut är övertygad om att hon själv samt hennes tro är universums centrum, och att all förståelse över alla fenomen initialt baseras på den förståelse HON har om ämnena.
Om man ska bemöta sådan här drapor är frågan, men jag gör det. Judas: Du talar om kräkreflexer. Hur mycket kräkreflexer över sig själva tror du inte att Unni (och andra kvinnor) har om fortsätter att bo med någon som försöker strypa en? Det är just det som boken handlar om. Vad självförakt kan leda till. Du slår därmed in dörrar som redan är öppna; Unni har redan varit skoningslös i sin dom över sig själv och det behövs då kanske inte att även andra är det, på hennes egen blogg dessutom.
Judas, du verkar ju vara helt sjuk i huvet! Dessutom riktigt jävla korkad. Uppenbarligen har du inte fattat ett dyft av boken och att du har mage att skriva så som du gör visar dessutom att om det är någon här som är psykopat(förutom Niclas) så är det du. Att jämföra en kvinna som har levt i ett misshandelsförhållande med en idiot som knullar runt medan hans fru är döende i cancer är absurt och dessutom jävligt kränkande. Så du kan ju hålla käft!!!
Träd fram, lille fege Judas! Och ni andra som är så jävla stöddiga bakom era täcknamn. Det här är en blogg, där jag tar mig friheten att tycka och tänka fritt och också stå öppet för det. Min policy är också att låta ordet vara fritt och inte censurera bloggläsarna. Men när några av er går till grova personangrepp, då tycker jag fan att det minsta man kan begära är att ni vågar stå upp för era åsikter. Märkligt också, att varje gång jag dammar på en karl får jag en massa äckliga misogyna påhopp. Ni ska bara ha klart för er, att de flesta som försvarar olika förövare är själva förövare i nån bemärkelse. Det är väl därför ni inte pallar fronta med vilka ni är. Skäms!
Absolut. Men som jag skrev ovan: Med rätt vinkling är det inte speciellt svårt att reducera en människa till ett svin. Om man bara siktar in sig på att beskriva det dåliga och selektivt väljer bort det bra så går det att göra vem som helst till ett praktkräk. Jämförelsen är säkert helt fel och att gnugga salt i såren är ju fullständigt vidrigt. Men jag är säker på att snubben Unni beskrev inte skulle tycka att det var en rättvis beskrivning av hans sista år med sin fru. Att gudinnan Unni överhuvudtaget skulle kunna ha FEL verkar inte rövslickareliten här inne ens reflekterat över.
Jag heter för övrigt Andreas Ekholm och bor i Sala
Tur för dig att du bor i Sala
-> J:
Du uttrycker vissa saker som jag själv känner väldigt bra.
T.ex. "Det som stör mig litegrann är era "skygglappar" ... Ni verkar bara se i en riktning och lämnar inte ens möjligheten öppen för att ni KAN ha fel..."
Sen att en stor del av kommentarerna till Unnis bloggtexter är författade av okritiska rövslickare, jämförbart med Gustav III's entourage har jag själv tänkt på tidigare men inte skrivit. Jävligt rätt har du i alla fall i det. Det betyder inte att jag inte tycker Unni har rätt i sin grundläggande inställning i sak om det hon skriver i sin senaste. Det jag vänder mig emot är det efterföljande där allt och alla dras över en och samma kam. Typ, hennes snubbar har varit hustrumisshandlande idioter, alltså smittar det på något jävla okritiskt sätt ned majoriteten av alla snubbar som inte jamar med.
Å ett förekommande meddelande till rövslickareliten, eftersom ni brukar dra ogrundade slutsatser bara fär att jag debatterar emot:
Näe, jag är inte hustrumisshandlare. Jag har aldrig - ALDRIG - burit hand på en kvinna, och inte på någon av manligt kön heller sedan klass 5 i mellanstadiet. Jag är en grå, tråkig familjefarsa som gnetar och arbetar och debatterar.
Nu skall jag ut och köpa mjölk och fil åt ungarna.
Ha det bra allihopa.
Unni skriver mycket i sina böcker om stora kukar och hur viktiga de är. Om en man skrivit liknande om hur viktigt det är med stora bröst så hade han med rätta avfärdats som en förvriden tönt med komplex och underlig världsbild. Gabriella tycks vilja försöka vara farlig och hotfull. Hon skriver att psykopatiska män skall hålla käft och att det är tur att de bor i Sala (inte i Stockholm). Om en man hade skrivit liknande vidrigheter hade alla helt riktigt avfärrdat honom som en tragisk figur som hotar kvinnor när argumenten tryter. Dubbla måttstockar för kvinnor och män är verkligen helt vidrigt. Eller?
Jag tror inte riktigt du förstod mitt första inlägg, gaby. Det där är ju inget JAG tycker. Det enda jag gjorde var ju att extremvinkla en bok så att huvudpersonen skulle framstå så ofördelaktigt som möjligt. Precis som Unni gjorde.
--> Gabriella ang "Tur för dig att du bor i Sala":
Va'fan, det där lät som ett hot? Det är en jävla tur att du är kvinna, för om en man hade skrivit samma sak, då hade fanimej en tyfon av ... svept ner honom här i bloggarlandet.
Elisabet, jag akta dig du, jag är jättefarlig, hahaha. Varför utgår du från att jag bor i Stockholm förresten?
Judas, jag tycker att det du skrev var jävligt kränkande och idiotiskt på grund av att jag inte anser att man kan göra den jämförelsen som du gör. Du blandar ihop äpplen och päron liksom. Men jag förväntar mig inte att du riktigt ska förstå det, Andy.
Stefan, ge dig nu, eftersom att du ändå ogillar den här bloggen så mycket så kan du väl ägna dig åt nåt annat, annars kanske jag börjar hota dig oxå!! LOL
Hallå Unni..Såklart du kan och ska tänka och tycka fritt på din blogg..men det är också du som anger tonen och nivån här och jag upplever nu att du eldar på din trogna armé här så att du skapar en obehaglig fascistoid sekt runt dina åsikter...
"Judas, jag tycker att det du skrev var jävligt kränkande och idiotiskt på grund av att jag inte anser att man kan göra den jämförelsen som du gör. Du blandar ihop äpplen och päron liksom. Men jag förväntar mig inte att du riktigt ska förstå det, Andy."
Men jag förstår precis. Vidrigt och kränkande. Det håller jag ju med om. Det var ju poängen. Det är ju därför jag har svårt för totalt genomvinklade elakheter, oavsett vem det drabbar. Om du läser mitt första inlägg så nämner jag ju inte ens anledningarna till Unnis agerande, Niclas psykopatsidor nämns inte heller, misshandel, psykterrorn, att boken dryper av uppriktig ånger och att den unga älskaren är Unnis livs misstag, nämns såklart inte heller. Varför skulle jag det? Om man är ute efter att bara skriva ner någon så är det väl bäst att lämna dessa saker därhän. Saker som annars skulle kunna leda till förståelse och sympati, istället för förakt och avsmak, gör man väl bäst i att skippa.
Whatever Judas. Förresten ni som skriver om okritiska rövslickare och trogen armé, det har aldrig fallit er in att vi kanske bara är många som helt enkelt håller med Unni och tycker att det hon skriver stämmer?
Först sjuk i huvudet, psykopat och riktigt dum i huvudet och hålla käft och löjliga hot.. sen Whatever.
Mycket hårda ord, men när det gäller att backa upp dem med konkreta argument då verkar det inte gå lika bra. Fortsätt håll med Unni okritiskt, då får du ju åsikterna serverade och slipper tänka själv.
Nogtjafsat för mig om detta.
Jag tycker fortfarande allt jag skrev, whatever fick du för att jag inte orkade ödsla mer tid på dig. Argument är inga problem, men varför ödsla dem på en icke-värdig diskussion med ett gubbslem.
Gab, om vi låtsas att du kan både läsa och tänka. Varför tror du att jag tror att du bor i Stockholm? Du ville visst inte diskutera i sak. Saknar du argument? Whatever, LOL och ROFL... jag låtsas vara tonåring ibland, lite vild och farlig också. Igår tjuvrökte jag. ROFLEW
Jag slår vad om att "Elisabet Andersson" är en gubbe!Hahahaha
Precis G, så jävla jävla gubbslemig. Va fan, argument? Fuck it! Vafför då jävla gubbslem. Whatever. Offra tid på argument. Respekt, not. Vi äger alla som e töntar! Gubbslem och psykos.
Gabriella, "tur för dig att du bor i Sala"? Vad håller du på med?!!
Jag slår vad om att "Gabriella" saknar mognad, empati och högre intellektuell förmåga.
Utan tvekan har G rätt här om könet på Elisabet Andersson. Namnet låter påhittat och konstigt.
Judas, menar du att, om ett praktarsel agerar som ett praktarsel 95 % av sin vakna tid, så får vi inte glömma de 5 % som praktarslet gör gott i livet? Ditt usla försök att peka på hur man kan vinkla något där du plockar ur delar ur Unnis bok är bara så jäkla smaklöst och visar brist på respekt. Du argumenterar utifrån en psykopats skalle.
-> Kenta: Är han ett praktarsel för att han har en älskarinna samtidigt som hustrun är sjuk? Är det din definition på ett praktarsel?
Om du svarar ja, hur har du vägt in hustruns agerande före, under och efter? Kände hon till det? Hade hon någon synpunkt på det? Hade de redan innan hennes sjukdom ett "öppet" förhållande? Var de swingers innan?
Vet du överhuvudtaget någonting alls om hur deras relation var? Måste man inte veta det för att kunna avgöra om han var ett praktarsel? För det är väl inte så att han var ett praktarsel i förhållande till resten av världen? Måttstocken i det sammanhanget måste väl vara endast hur deras interna relation var.
Jag vill påstå att vi vet inte ett piss om det där för att fälla ett så degraderande påstënde (försåvitt du inte baserar det på något helt annat, där det kanske skulle vara relevant grund för påståendet).
Du förstår Lisa, jag är en galen rabiat manshatare som vill skära kuken av alla män som uttalar sig nedlåtande om kvinnor! Men till Sala orkar jag nog inte ta mig. Därav min kommentar. Förstår du nu??
Visst ska "babianerna" hängas ut om man ska göra revolution, i synnerhet när de försöker kravla sig in i det heligaste och utge sig för "en sorts kärlek" oavsett om de gör detta i litteraturens namn eller i kyrkans namn.
Det verkar som om G formats i kamp, är det feministiskt självförsvar kanske?
Jag tycker många namn verkar vara ganska sjuka och gubbslemmiga. Gabriella, det är ju ett ripoff på Gabriel med ett töntigt la på slutet. En låtsaskvinna som vill vara man och inte kan hitta på något eget. Total sell out. Tacka vet jag Unni, det heter ingen man.
Hejsan tjejer! Jag hoppas alla ser att Gabriella, Gab och G är en kille som vill att vi tjejer skall framstå som vimsiga pubertala hysteriska manshatare.
Nä, nu får det banne mig bli skärpning här! Nivån på de senaste påhoppen är så erbarmligt låg att jag inte vill sänka mig genom att gå i svaromål. Flera av er hånar och häcklar G, som bara försöker försvara mig. Det är inte ok. Detta handlar inte primärt om en maktkamp mellan könen. Det handlar om att lära sig urskilja falskhet förklädd till känslodrypande godhet. Nu råkade det vara en man som jag ifrågasatte i mitt inlägg, och jag är inte den enda som gjort det. Både Sven Wollter och Carl-Michael Edenborg tog avstånd från honom i Malous soffa. De tolkade också den här mannen som psykopat. Och med min personliga erfarenhet anser jag mig en aning meriterad att numera genomskåda den sortens rötägg. Psykopater är i regel utomordentligt skickliga manipulatörer, och det är trist att se att den här karln uppenbarligen lyckas med sina duperingskonster. Jag förbehåller mig rätten att lyfta fram det i ljuset. Det går ingen nöd på den där asätaren, han har tankat in så fett med slantar på fruns tragik att han förmodligen kan surfa sorglöst på dem i resten av sitt liv med den nya flamman. Men varje gång jag fördömer ett handlande hos en man tycks panik utbryta i manslägret, och en osmaklig pajkastning tar vid. Hur skulle det vara om
de hankönade förenade sig MOT mansgriseriet?
Till sist vill jag bara med emfas tillrättavisa dem som beskyller mina läsare och sympatisörer för att vara "rövslickare". Vad skulle de ha att vinna på det? Jag har ingen makt. Jag är varken uppdragsgivare eller arbetsgivare eller stenrik. Det finns väl för fan ingen här på bloggen som behöver slicka mig i röven! Tror ni att alla anhängare av en åsikt eller synpunkt per definition har bajs på tungan? Intressant f ö att en av detta inläggs värsta belackare kallar sig Judas. För Judas var väl den ende av Jesu lärjungar som riktigt väl stämmer in på begreppet "rövslickare".
så synd att så få här vill utmana alla mans -och kvinnostereotyper och vara riktiga radikala och tankens revolutionärer som vill förändra någonting..
Utan tvärtom här är det stockkonservativt och reaktionärt upprätthållande av såväl patrikala som alla andra
förutsägbara strukturer..
nu koketterar du och larvar du dig...du är en "cool
ikon" för många vars vinst just är att få sin idols gillande..du har här en viss makt över dina fans..
Dessa utomordentligt skickliga manipulatörer med deras duperade offer är inget annat än vår tids antikrist. Gör Jesus en tjänst och dra ut dem i dagsljuset!
-> Håkan: Så rätt, så rätt. För en del är det den bensin (både för slickaren och den slickade) de behöver för att ta sig framåt. Vet inte om det gäller här, men tanken har slagit mig.
-> Unni: "Flera av er hånar och häcklar G, som bara försöker försvara mig." skriver du. Jag trodde det var repliker på påhoppen från G ... har jag fel?
En reflektion: Vi män som växer upp och lever i flock bland de andra "manssvinen" och hör deras syn på kvinnor i omklädningsrum,på arbetsplatser osv. Vi har ju alltid vetat och känt igen babianerna och en och annan psykopat - vi har alltid haft en och annan Kluun i vår närhet - och också tagit avstånd från dem.Vad annat kan vi göra? Kastrera dem i duschen ?
Men vi blir lika förvånade och chockade var gång våra kloka,välutbildade tjejkompisar väljer de största rötäggen,luras av så enkla trix ! Vi tar avstånd från "svinen" och kvinnorna göder dem..Och sedan när de också upptäcker att svinet var ett svin blir alla män kallade för svin..
Här i detta forum tycks denna kvinnoelit(nåvars) vara någorlunda överrens men vad håller era systrar på med ?! Alla de som köper,läser och dras till män som Kluun..
Då var vi där igen!
Varje gång någon uttalar något negativt om en stackars man så skrider en hel hord karlar och en del tjejer till Manlighetens försvar. Ett mycket vanligt motargument brukar vara "men kvinnor är minsann lika dåliga..."
Det är ett eko från dagis, precis så låter det där också, "men det var inte bara jag, det var han/hon också!"
Nu reser vi oss ur sandlådan tycker jag.
Att förklara oss som sympatiserar och instämmer i Unnis åsikter som intelligensbefriade är inte OK.
Unni är varken min ikon eller någon jag särskilt beundrar. Jag är lite avundsjuk för att hon är så händig med orden men i övrigt är jag lika bra själv.
Så ge fan i att projicera på mig!
My, du har så rätt! Det bottnar väl i en taskig självkänsla att hela tiden behöva inta en försvarsställning och hävda så fort en kvinna yttrar sig lite negativt om en man. Bruna näsor eller inte, men jag undrar om inte dessa män skulle sitta med skit upp över öronen om de kunde slicka sig själva i röven.
-->Kenta. Skiten röven, praktarsel, skiten röven psykopat, slicka röven etc. Du låter som en liten rolig butch med stor lösmustasch. Som en mops som försöker vara tuff och farlig.
->Lisen: Du måste ha respekt för handikappade, uppenbarligen lider Kenta av Tourettes syndrom.
!
Besinna er, ni vet vilka ni är, män som kvinnor.
Hur ska man sammanfatta den här soppan? Spyr man galla på folk till höger och vänster får man nog då och då räkna med att spyan stänker tillbaka på en själv. Unnis spya stänkte helt enkelt tillbaka på henne själv.
Man kan också sammanfatta det som att det finns de som inte klarar att läsa och acceptera att Unni fäller negativa omdömen om en bok och dess författare, därför att författaren är en man, de tror att det är en könsfråga.
Visserligen ÄR psykopater oftast män (vetenskapligt belagt, alltså
inte enligt manshatarindex...) så visst kan författarens kön ha en viss betydelse.
Det är också väldigt provocerande för en del när kvinnor med en feministisk bakgrund uttalar sig negativt om en man. Då får hon vara beredd på att bli nerkletad med andras spyor. När hon blir det så bör hon också förstå att det bara är rättvist.
Min slutsats är därför att vi har en otroligt lång väg att gå för att det ska vara legitimt för vilken kvinna som helst att få lov att tycka att en man är en skitstövel.
Det funkade för Wollter och Edenborg att sitta i TV och ha liknande synpunkter utan att bli ifrågasatta av Manlighetens Försvarare men det funkar inte för Unni att skriva samma sak på sin alldeles egna blogg.
Fan så trött jag blir!
Du har helt rätt i det du skriver My, men om man har starka åsikter och inte är rädd för att dela med sig av dem får man ju också räkna med starka reaktioner.
Det finns ju två sidor av myntet här. Stefan kommer med saklig kritik och får höra att han är "pisshumanist" och att han "troligtvis gjort sig "skyldig till något liknande", alltså bedragit sin fru medan hon var döende i cancer. Hur Unni kan veta det, efter Stefans rader, är för mig en gåta. Patetiskt.
Och då har ju Unni själv satt måttstocken för hur fördömande man får lov att vara. Eller hur? Jag kunde inte bry mig mindre om man/kvinna, kuk/fitta, jag dömer människor efter hur dem beter sig, inte efter kön.
Flamewars blir bara jobbigt. Och om man inte klarar av att debattera på ett vuxet sätt kan man ju strunta i att kommentera alls. Och det gäller ju alla oavsett kön.
Vad gäller Kluun-nissen så vet jag inte ens vem han är. Han ser ut som en groda i alla fall.
om man läser alla inläggen rad för rad så finns det väl ingen här som "försvarar" Kluun eller tycker han är en sympatisk människa..Däremot finns det gott om aggressiva och generaliserande utfall mot män i största allmänhet...Jag tycker det är väldigt många här som inte läser utan mest vill "slåss"..Typ huliganer som inte är intresserade av matchen men dras till våldet..
--> Sune Mangs: Tack! Jag behövde det där. Började känna mig lite ensam.
Jag anstränger mig verkligen att vara saklig i debatten. Och du har också rätt i att man anspassar sin egen ton efter omgivningen. Är det stojigt i lokalen så måste man höja rösten om man har ambitionen att höras.
Mina grundpelare är
1) integritet - låt inte någon trakassera el snacka skit om en person du känner om du har en annan åsikt och den åsikten är någorlunda stark. Då kräver integriteten att man häver upp sin röst om man skall kunna se sig själv i spegeln i framtiden. Mina tidigare inlägg här avser inte en person jag känner utan är mer på den allmänna nivån, dvs mer baserat på 2) och 3) nedan. Jag skulle kunna utveckla det här ytterligare och skälen till insikten.
2) tolerans - Jag tycker det är viktigt att acceptera avvikelser från deb "lokala" normen. Det är något jag tagit lärdom av efter att dels ha bott i ett arabland (Algeriet) på 70-talet, dels USA under sent 70-tal dels en längre period på 80-talet. I det senare har jag både bott hos "elit" och i "trash-miljö". Det är sådana erfarenheter som gör att man suckar när alla börjar en diskussion med att redogöra för hur det är in our country. Inte minst att bo i en muslimsk miljö var lärorikt, samtidigt som man måste konstatera att islam är den mest spridda religionen i världen.
3) faktabaserad - se till att ha HÅRDA fakta på fötterna om du kritiserar på det sätt Unni gjorde i originalinlägget. I det specifika fallet så förutsätter det faktiskt att man känner till mer om den andra personen i det förhållandet. Hade de ett "öppet" förhållande, hade hon en älskare/älskarinna innan hon blev sjuk, hade de en överenskommelse? I dagens samhälle så trodde jag toleransen när det gäller utomäktenskapliga förbindelser var större än vad U visade. Killen är ju inte precis ensam om att ha skaffat en älskarinna sedan frun blev sjuk. Carl Lidbom är väl ett känt exempel på det. Såvitt jag förstått så var hans fru inte medveten om vad som hände runtomkring henne. Förtjänar det samma kritik eller ...? Jag kan bli fullständigt rasande när jag hör folk ta heder och ära av en person utan att veta omständigheterna. De RIKTIGA omständigheterna. Det liknar faktiskt sämsta sortens kvällstidningsjournalistik.
_________
Till slut: När man är en högst ordinär, ganska grå snubbe, med tre tonårsungar, idag på morgonen har bakat kakor till en av ungarnas skolreseförsäljning, och i övrigt gör allt för att få en barnfamiljsvardag att gå ihop, så blir man milt uttryckt trött i ögat (och förbannad) när okunniga jävlar som inte vet ett piss, och som är så slarviga
med fakta i en debatt, kallar mig eller insinuerar att man är psykopat, hustrumisshandlare och kroniskt otrogen (ja, lite tillspetsat återgivet, men det var ju det som åsyftades). Till och med våra sämsta politikerstrebrar har bättre ordning på debatten än flåsfeministerna som kommenterar i den här bloggen.
Den här jävla osakliga flåsfeminismen är en skam och till skada för den schyssta feminismen.
Jag skulle inte tycka det var en så big deal om min sambo skaffade sig en älskare om jag var svårt sjuk. Men jag är ju inte den svartsjuka typen direkt. Dock så tycker jag att man gör bäst i att vara öppen och ärlig. Att smyga bakom ryggen är ju alltid uselt. Förkastligt eller inte beror ju på vilket slags förhållande man lever i.
... fan, jag källsorterar ju till och med!
Har man levt med en psykopat så lär man sig när man ska reagera och på vad.
När man själv har kompetensen att identifiera en psykopat och avslöjar honom/henne så är det inte ovanligt att man blir ifrågasatt. Det brukar vara de som själva saknar kunskapen eller de som har något eget att försvara som går till motattack. De attackerande kan vara av vilket kön som helst.
Det är min egen erfarenhet.
En psykopat bryter mot de vanliga, skrivna och oskrivna, normerna i det samhälle de lever i.
Det är därför ointressant i vilket samhälle de lever.
Det finns också vanliga mänskliga normer som är i princip gemensamma i de flesta kulturer i högre eller mindre grad.
Det gläder ett gammalt flåsfeministiskt hjärta att det finns män som är goda familjefäder och som kan baka kakor. Och som dessutom har erfarenheter från andra kulturer och samhällen som de kan dela med sig av.
Men det ger ingen rätt till att bagatellisera andras kunskaper och erfarenheter.
-> My:
Fakta, fakta!?
Vill du veta hur man känner igen en psykopat Stefan eller vad är det för kunskap som du saknar?
Vem har bagatelliserat någons kunskaper? Att ifrågasätta måste man få utan att för den skull nedvärderas och kallas massa öknamn.
Även om Unni och flera här har erfarenheter av psykopater, så betyder inte det att man inte kan diskutera saker, eller tycka olika. Men den dialogen sätts det effektivt stop för och de som tyckte annorlunda blir automatiskt själva förövare, eller ännu värre; gubbslem. gulp..
Unni är inte gud. Om man tycker annorlunda, eller inte gillar något av hennes blogginlägg, oavsett inlägg, blir man inte en kvinnomisshandlande våldtäktsman och psykopat för det, som Unni med lärljungar verkar predika.
My, det vore intressant om du kunde dela med dig av dina referenser angående att flertalet psykopater har
snopp. Väldigt nyfiken då jag antar att, iom att det är forskning, det finns flera olika ideer vad det kan bero på att det stora flertalet psykopater är män. Om vi låter bli att tro på tomtar, troll, djävulen och andra dumheter.
Vidare så tycker jag det är tragiskt med all generalisering. Om en läkare ( oavsett kön) beter sig illa så hoppas jag att alla här har förstånd nog att inse att inte alla läkare är svin. Men med termer som mansslem, fittslem osv så generaliserar man grupper och skapar en vi mot dom stämning, till vilken nytta?
En av dom få gruppindelningar som är giltlig både när det gäller kvinnor och män är socialgrupps indelning. Detta talas det dock förvånandsvärt lite om i dagens samhälle vilket är tragiskt i sig. Vad det i sig kan bero på vore intressant att diskutera.
Diskutera gärna, men låt er inte duperas av dagens psykopater med snusförnuft och fyrkantiga hjärnor.
Referenser? Fakta? Bevis? Det behövs inte. Gå på känsla! Om du nu har den...
Ingen kan säga att Unni inte skapar mycket diskutions och debatt lystnad bland oss som går in på din sida.
Läste om den här mannen för ett bra tag sedan och visst ryggar man till. Vill man om man själv ligger på dödsbädden få in bilder av den som man som man älskar #får man väll tro iaf# håller på att flörta, njuta och älska med en annan kvinna. My God om så skulle vara ett scenarium för mig skulle jag för all framtid vilja vara ensam. Jag skulle dö fortare av krossat hjärta i en sådan situation och för all del det kanske skulle göra slutet kortare och mindre smärtsamt...plus och minus med allt...
Men nu till godsaken. Vad gör att en kvinna går in i ett förhållande med en gift man som har en dödssjuk fru. Kan man romantisera med en sådan man? Var är hans tankar när man hånglar?:)...Jezus...Kvinnan måste vara en självplågare och kanske vi har något där....Vi kvinnor gillar att lindra sorg hos män...Du Unni..Ville du inte lindra N`s sorg över att vara tämligen misslyckad mot dig som var lyckad?
Kram
--> André:
Känsla gick de på de som dömde oskyldiga till livstids fängelse (och som sedan ex.vis med DNA-analyser friats). Är det så du vill ha det? Och om det är du själv som drabbas då?
--> Lee: Den anmärkning man kan anlägga på ditt resonemang är att du utgår från dina preferenser. Och det är iofs OK, men det är viktigt att observera att det behöver inte nädvändigtvis utgöra deras referensramar. Mina preferenser då? Jag skulle antagligen må skitdåligt i normalfallet, precis som kanske du skulle göra. Men det är inte säkert att jag skulle reagera lika om jag visste att mina dagar var räknade. Jag är en mogen man som sedan länge har passerat den relativa ungdomens "kärleksrollercoasterliv", så det påverkar ganska mycket. Men jag tror att jag skulle vara angelägen om att min (förhoppningsvis) älskade partner inte skulle leva i celibat. Det mår ingen bra av, så det måste man ta hänsyn till, och jag har inte lidit av svartsjuka sedan jag var i 20 à 30-årsåldersspannet.
Du skriver också "Kvinnan måste vara en självplågare". Jag träffade och levde ihop med en kvinna i fyra år. Dessförinnan hade hon "levt" med en gift arbetskollega i ett par års tid. När jag frågade hur hon kunde leva så, så sa hon att den kärlek hon kände för honom gjorde att allt annat förbleknade. Jag har inte varit i det läget själv, men jag kan nog ana hur det är. Man är ju inte precis rationell i himlastormande kärlek (vilket Unni kanske visat i sin bok; jag har inte läst annat än utdragen).
Stefan: om du nu hävdar att det är så viktigt att utgå ifrån att alla människor har olika referensramar, hur kan du då mena att ingen mår så bra av celibat? I synnerhet i en situation när ens partner är svårt sjuk tror jag inte att det är helt ovanligt att man inte känner något behov av sex överhuvudtaget. I övrigt så finns det väl många människor som lever i celibat-självvalt eller inte- som inte mår dåligt av det.
--> Anna Å:
Behöver man revidera så skall man göra det. Vet inte om det är helt befogat när det gäller din anmärkning, men är villig att förklara mig i alla fall eftersom du kan ha en point i vad du säger.
Jag utgick från att sex är en biologisk drift, precis som behovet av att äta, sova o.s.v. och att det hos de flesta normalt sätter hormonerna i svang, endorfinerna, vilket är vetenskapligt bevisat har en positiv effekt på människan. Dock, det finns
naturligtvis undantag. Människan är en komplicerad biologisk figur.
En del är asexuella (antar att det inte är binärt utan en skala som går från vitt, över grått till svart). Jag vet inte hur sexaktivitet fungerar för dem, men utesluter inte att det har en positiv endorfineffekt även för dem. Men jag är inte vetenskapsman, så jag vet inte.
Generellt så tycker jag dock att din anmärkning mer baserades på en angelägenhet att finna NÅGOT att aanmärka på i mitt resonemang än att föra debatten vidare i sak. Stickspår in i en återvändsgränd, typ.
Stefan
P.S.
Som en kuriositet kan jag dock nämna att jag i mitt jobb fick anledning att studera fenomenen psykopati och sociopati för två år sedan, så där är jag inte riktigt lika obevandrad kunskapsmässigt.
[forts. föregående om psykopati]
... och av det skälet är jag också jävligt försiktig med att slänga påståenden om psykopati omkring mig. Det fenomenet är mycket mer komplicerat än så. Accepterar dock att man naturligtvis inte kan sitta med den medicinska diagnosen i hand när man debatterar, det funkar ju inte. Så i allmänt språkbruk måste man kunna använda påståendet, men det är fanimej inte lätt för vare sid en medicinskt kunnig elller en amatör att hävda psykopati, även om en person relativt objektivt kan beslås med psykopatiska DRAG.
Stort beröm till dig, My, och till Lee och Anna Å som orkar tänka logiskt i detta hysteriska känslosvall.
Jag har inte pekat ut Stefan som psykopat, kvinnomisshandlare eller frögurka. Jag har däremot skrivit att jag anar nåt suspekt hos dem som kraftfullt och nästan instinktivt skyndar till en omoralisk människas försvar. Att bedra sin döende fru anser jag vara omoraliskt. Och de hade inget sk öppet förhållande, för isf vore ordet otrogen inte relevant. Sen tycker jag, men det är väl kanske en smaksak, att det är jäääävligt osexigt att ideligen slå sig för bröstet med hur sensibel man är, vilken förträfflig pappa man är och hur saklig man är när man försöker belägga sin saklighet med en egenhändigt författad meritlista från köksregionerna.
På frågan om jag tyckte synd om N för att han inte lyckats ta sig nån vart på den sociala stegen, kan jag svara ett fett ja. Jag tyckte tillochmed synd om honom när han slagit mig gul och blå. Det tjänade han enormt mycket på, medan jag förlorade lika mycket.
Till sist: Det är väldigt svårt att föra en diskussion om manliga skitstövlar när man inte ens kan enas om premissen att vi lever i ett samhälle med patriarkala strukturer.
Stefan, jag vet inte på vilket sätt du för diskussionen framåt här. Det jag ser är en person som vill ha rätt i varje fråga och tala om för alla hur duktig han är. Vad det gäller ditt flängande i köksregionerna och hemmet (vilket inte är speciellt unikt bland ensamstående föräldrar) så kan du testa det som jag har gjort med mina tonårskottar, ge dem lite eget ansvar, så ska du se att dem kan halvera ditt slit i hemmet.
#Le Stefan#
Hängde med i resonemanget fram tills du nämnde celibat. Jag har levt djävligt länge i celibat i olika omgångar och det jag behöver då är inte KUK utan värme och vänskap och kärlek. Sex utan dessa ingredienser är för mig tämligen värdelösa och ångestframkallande. Ja...jag vet att män är annorlunda funtade:)...Jezus...det är bullshit. En normal karl låter väl för fan inte kuken styra framför kärlek och förstånd.
Fröken höger går utmärkt att använda för att få utlösning...
Närheten får man med kärlek och vara nära...berätta...massera....glädje och göra vardagen lite trevligare.
Spelar ingen roll förresten om jag är 15 eller 100...En kärleks svek är stenhårt. Jag kan inte längre ge det någon annan ger. Känner man sig som MAN att man inte har den kärleken till den sjuka kvinnan så vad är problemet...Gör slut...skilj dig...men var renhårig med kärleken.
Kärleken är det vackraste som finns och det svåraste att nå men jag vill FAN inte att den skall suddas ut och bli ett JASSÅ..."Visst gillar jag dig men det finns ändå så många andra."
Kalla mig en romatisk fjolla men det är ändå det synsättet som får mig att tro på livet och vilja leva.
Angående preferenser och referenser. När jag pratar utgår jag bara från mig själv och mina tankar och känslor som jag vävt ihop genom mina år av mina erfarenhet, förluster, kärlekar och svek.
Det är liksom dem som är intressanta. Lästa eller relaterade händelser blir aldrig ÄRLIGA eftersom de inte är dina...
Jag vill bojkotta dig. Du ljuger för att få sympati och sälja böcker. Enligt Mia T. hjälpte hon dig inte att avhysa Niclas. Enligt dina kompisar var det Niclas som gjorde slt. Hr orkar d med dig själv??? Och sedan vill du att vi ska bojkotta andra.
"Sen tycker jag, men det är väl kanske en smaksak, att det är jäääävligt osexigt att ideligen slå sig för bröstet med hur sensibel man är, vilken förträfflig pappa man är och hur saklig man är när man försöker belägga sin saklighet med en egenhändigt författad meritlista från köksregionerna."
Lustigt men jag tycker precis tvärtom. Jag tycker det är toppen med en förälder som kan se sig i spegeln och ärligt känna: jag är en riktigt duktig pappa/mamma. Smaksak kanske. Fast sen kanske det
svider extra att läsa sådant om man själv ser sig i spegeln och känner: jag har varit en i synnerhet usel pappa/mamma.
Till dig: "Nu får det vara nog". Ge dig till känna, tycker jag. "Enligt Mia T" och "enligt mina kompisar" tycks mig högst märkligt. Känner du de personerna? Isf är du felunderrättad. Annars kan du ju läsa boken, för det har du uppenbarligen inte gjort.
Till Sune M och Nu får det vara nog:
Jag föreslår att ni ägnar er åt någon bättre sysselsättning än att skriva idiotiska kommentarer.
Varför inte en vidareutbildning?
Förslagsvis kan ni ta fiskekort!
Till "Nu får det vara nog"
För det första så vet alla som känner Unni och dessutom alla som har läst boken att du gjorde slut. Om och om igen. Enda skillnaden var att denna sista gång så hade Unni fått nog och ville inte längre ha dig när du som vanligt ändrade dig och ville fortsätta relationen efter att för tusende gången ha fått Unni att känna sig dålig, värdelös och ratad. Jag tror ju personligen att du däremot aldrig var allvarlig med dina "göra slut-spel", de var bara ett led i den vidriga misshandel som pågick på alla plan. Denna sista gång slutade Unni spela med i ditt spel och lät sig inte bevekas. Det är vad som hände och det är också vad Unni helt sanningsenligt beskriver i boken.
För det andra. Gällande Mia Törnblom så står det i boken att hon hjälpte Unni fram till beslutet att kasta ut dig och byta lås. Det vill säga, hon var med och stöttade och peppade frm till dagen det skulle ske. det står ingenstans i boken att Mia skule ha varit närvarande under själva tidpunkten då du äntligen lämnade Unnis hem. Men du har väl inte vågat läsa boken. Det är väl därför du anklagar Unni för att ljuga och gör dig löjlig genom att påstå saker utan att ha kollat upp vad Unni har sagt och inte sagt.
För det tredje. Med tanke på att ingen av Unnis vänner någonsin skulle kommunicera med dig så är det löjligt att du försöker få det att framstå som att dom skulle ha sagt nåt till dig(eller till den du låtsas vara). Att skriva så är bara en idiotisk härskarteknik och det visar bara att du fortfarande är precis lika vidrig som du var under alla dessa år. Låt Unni vara ifred. Håll dig borta!!!!!
Med det fattar ni väl allihopa. Orsaken till att jag (tillspetsat o aningen överdrivet) briljerar på bloggen med mina vardagssysslor i kök och hus är ja att balansera de där antydningarna att jag är mansslem, hustrumisshandlare och regelmässigt otrogen.
Det är ju NI som tvingar fram det genom era infantila spekulationer om mitt omoraliska och olagliga (misshandlare) leverne. Va'fan skall jag säga för att rätta till de felaktiga påståendena/antydningarna? Säga att jag bytt till vinterdäck på bilen eller lagt ett nytt tak lär ju inte imponera på ärthjärnorna, snarare leda till ytterligare glåpord. Då får man väl veta att man inte drar sitt strå till stacken i tvättstugan eller något annat av liknande karaktär.
Jag vill bara visa att jag är jävligt ordinär. Det kanske förvånar er, men majoriteten av alla män är inte hustrumisshandlare eller psykopater. När man läser bloggen ger det lätt intrycket att det är tvärtom.
Balanseringen skulle ju inte behövas om debattörerna här var sakliga och inte skrek mansslem och spred okvädingsord det första de gjorde när någon invänder mot vad de säger och skriver.
--> Kenta: Redan fixat! Mina tonåringar och jag hjälps redan åt med det som skall göras. De är coola. Nödvändigt så som vi bor och lever.
--> Lee: Pratade om att vara otrogen med en älskarinna. Det var väl det frågan gällde. Älskarinnan skaffar man väl för att man inte vill leva i sexuellt eller känslomässigt celibat.
Jo, jag vet att det finns massor som lever i självvalt celibat och inte mår dåligt av det (men fan vet om det inte ändå är fler som mår dåligt av det). Men ingen förnekar väl att sex normalt leder till fysiskt välbefinnande (ur ett medicinskt/biologiskt perspektiv).
Håkan, Stefan och Judas vann ovanstående debatt. Gabriella, Unni mfl förlorade den.
Tack Georg (å Håkan, Judas).
Det var någon som skrev att det verkade som om jag alltid måste få rätt. Det är väl inte så konstigt. Jag HAR ju rätt. Alltid!
Haha!
Tack, Stefan & co för att ni avslöjar er så kapitalt och visar era rätta färger.
Stefan, jag tycker att du ska skaffa dig en egen blogg. Vad gör du här? Ni andra som sympatiserar med Stefans tyckande kan följa med.
Håller med Cat.. Kan inte vi inte enas om att ignorera karln framöver, istället för att svara honom (och de andra). Ge honom ingen luft, inget utrymme till att sabba bloggen ideligen med sitt dryga, självhävdande joller.
Vi är här för att vi gillar Unni, punkt. Vilket inte betyder att vi är lallande sektmedlemmar med henne som ledare, vilket jönsarna som skrivit här tycks fått för sig.
A
Känner mig inte direkt hemma i någon "gäng" här. Jag är gärna med och bekämpar patriarakala strukturer men tror väl inte att all kamp måste ske med vare sig verbalt eller fysiskt våld...Min ståndpunkt är att patriarkatet får god hjälp av både män och kvinnor att upprätthållas när diskussionen blir fascistoid och antiintellektuell....Jag tycker självklart inte att offren som utsätts för
maktövergrepp ska skuldbeläggas men visst finns det ändock gott om kvinnor som göder
"svinen"..i och för sig av säkert dunkla psykologiska skäl..
Mitt första inlägg här handlade om hur Malou i morgonsoffan var den enda i panelenen(två män) där som var positiv till Klum..När hon t.ex lyfter fram den här boken så gör hon betydligt fler kvinnor illa än någon "debattör" gör här..Detta och all de företrädes vis kvinnliga läsare som köper och gråter till Klums "själutlämnande" historia...Detta intresserar mig och jag försöker här få någon att nappa på den diskussionen om varifrån dessa "flumkvinnor" kommer..?
Det här var nog en av de sjukaste "debatter" jag följt.
Stefan;Dra något gammalt över dig. Du har verkligen inte varit relevant en endaste gång.
Nu ska jag läsa Unnis nästa inlägg och hoppas jag slipper se ditt namn någonsin. Usch!
-->> Terese: Och i vilken del var mina argument i sak inte relevanta?
Cat och Anette ni har så rätt. Vi behöver rensa ur de gubbslem och svin som inte håller med Unni. Ge dem "ingen luft, inget utrymme". De är undermänniskor. De är kryp som skall utrotas för att de som har rätt (ras/kön) skall kunna utvecklas. Det borde finnas domstolar som dömer de som har fel åsikt. De som har fel kan sitta i läger och lära sig sanningen om vi orkar lära dem. Hmm, hmm jag har visst hört om detta förut. Men, men varför inte försöka igen. Nyanser är för förrädare och ynkryggar. Vi vet alla att världen är svartvit.
Tanja, du är ute och cyklar.
--> "Tanja T":
*s* :-)
Tanja T - gott så! :)
Vidare så upprepar jag min frågeställning var diskussionen om socialgrupper, oavsett kön, har hamnat i den offentliga debatten? Jag har förvisso inga belägg för min misstanke att framförallt grupp 3 har fått det enormt mycket sämre dom senaste 10-15 åren.
Med det sagt så menar jag inte att likhet oavsett kön är ointressant, det borde vara en självklarhet.
Däremot så skulle jag gärna vilja se mer ljus på socialgrupps problematik i det offentliga rummet. Hur vi hanterar barn som far illa , hur biologism får styra så att barn får fortsätta att fara illa för att föräldrar tydligen har "rätt" till sina barn nästan alldeles oavsett hur dom beter sig. Detta samtidigt som många barnlösa par i Sverige idag tvingas adoptera ifrån andra länder än Sverige - samtidigt som väldigt många fosterbarn far illa och blir utnyttjade på alla dess vis.
Den här diskussionen har onekligen kukat ur. Det vore ju bra om man kunde åtminstone hålla sig till ämnet.
Sen tycker jag att Stefan et al kan starta en Unni-hatar-blogg istället. Deras kommentarer påminner mig alltmer om nåt jag inte vill påminnas om. Det känns faktiskt inte bra. Och min ambition att låta ordet vara fritt och inte deleta nån från det här forumet är en gest från min sida, en uppmaning till folk att tänka själva och tänka fritt. Men det är synd om detta ska leda till det numera så omskrivna näthatet. Det leder ingen vart, det blir bara som en skogsbrand.
Jag har tagit avstånd från en man som jag anser har handlat omoraliskt, that's it. I det finns inga gråskalor. Antingen beter man sig omoraliskt eller också inte. Det finns fortfarande skillnad mellan rätt och fel.
Dessutom är en debat ingen tävling om vem som "vinner". Debatter är till för att skapa klarhet och främja ställningstaganden. Ni som tar ställning för Ray Kluun får väl göra det i allsindar. Men jag tycker att ni har fel. Punkt.
Men snälla Unni, jag är inte i närheten av en hata-Unni-inställning, ännu mindre en dito blogg. Jag tycker du i vissa situationer kan vara ganska cool. Men det förtar inte att att du enligt min mening också har fyrkantiga åsikter och att du argumenterar för din sak med ett ganska stort mått av skygglappar. Du ser bara det du vill se, eller det du har bestämt dig från början att se.
Du har tagit avstånd från din gubbe - och det var fanimej på tiden om det stämmer hemskheterna du skriver om honom. Köper helt och hållet att i den sanningen, som är din, så finns naturligtvis inga gråskalor.
Jag har aldrig argumenterat mot något annat än en del av de åsikter du torgför på bloggen. Å det står jag för.
Men en hata-Unni inställning? Never! Not me. Helvete, jag känner dig ju inte ens. Inte mer än vad man kan läsa av och om dig. Och det är ju inte att känna. OK?
Önskar dig i alla fall ALLT GOTT.
P.S.
Glömde skriva att jag absolut inte tagit ställning för den där snubben Ray Kluun. Jag känner inte honom heller. Jag tog ställning emot dina kommentarer om honom.
Vad är det här..? Det är väl självklart att karl´n inte ska få tjäna pengar och få berömmelse på skiten han skriver. Varje sunt förnuft och mänsklig moral säger att han är ett svin som pippar någon annan när frun är sjuk, och givetvis i alla andra lägen också. Vad är det med folk, har ni fullständigt tappat bondförnuftet!?
Vad är detta? Den konservativa nymoralismens vagga, eller ...?
Det är inte så fasligt länge sedan vi hade 68-periodens "fria kärlek". Bara visar på perspektiven. Allt beror ju på vad paret har för överenskommelse, eller hur?
Hej Unni, vad jag blir trött och känner med dig. Här snackas det om nymoralism osv, osv. Perspektiv... många av de här tyckarna har kanske helt enkelt inte varit med om livet tillräckligt länge för att förstå olika sidor av det. Att gråskalan försvinner i vissa lägen när man står framför grundläggande mänskliga och moraliska ställningstaganden. De kanske inte har följt en nära anhörig hela vägen till slutet av livet. Normalt brukar man inte bli så kåt av det. Jag tycker att dessa "medvetna" grabbar kan skaffa sig en egen sandlåda att leka i. Förresten har jag under mitt ganska långa liv som kvinna ALDRIG träffat på en man som har beskrivit sig själv som *sensibel* och faktiskt varit det. Vissa här påminner kusligt mycket om just det som framkallade Unnis reaktion från början.
Hallå, håller med Unni, delita rövhål från bloggen är ingen bra lösning. Men däremot står jag fast vid att det bästa är att ignorera vad S och dylika jollrar om, spelar ingen roll vad folk svarar så är han igång och ältar, folk retar sig, svarar, S är på'n igen och svamlar runt. Så putsägligt trist och fyrkantigt, vänder kappan efter snorloskan och stjäl energi från oss. Han går igång på våra svar, bjussa inte på det! Svara inte på hans/deras tjöt så ledsnar dom och går vidare till någon annans sandlåda. Kanske slipper vi då urkukade diskussioner och kan njuta av den här bloggen igen. Pyzz// A
Visst Elina det är helt rätt bara vissa skall få ge ut böcker. De som inte får ge ut böcker kallar vi rövhål! Bara vissa skall få tjäna pengar på sina böcker. Vi måste även stoppa vissa individer från att nå berömelse. För de har inte följt så många nära anhöriga till livets slutskede. Detta är livsviktigt. Endast då kan man veta sanningen. Alla mina nära anhöriga har dött en plågsam död, detta gör mig så trovärdig. Då blir världen svartvit. Med tanke på att Elina inte läst boken så påminner det mycket om när ayatollorna fördömde Rushdies omoraliska bok utan att ha läst den. Nu har vi feministiska ayatollor som bannlyser saker de inte ens har läst. Detta gäller även Unni. Men det går framåt. Ännu har man inte som Irans ayatollor satt något pris på den bannlystes huvud. Tack för det.
Men kära Elisabet och Stefan m fl!
Gossen Kluun har redan gett ut en bok!
Den här bloggens innehavare har skrivit om den boken, hon har redogjort för vad hon tycker om den och hon varnar andra för att köpa den. Hon varnar inte för att läsa den men för att köpa den.
Det är helt OK för mig, jag gör som jag vill ändå. Så varför har ni så stora problem med det?
Efter många ordrika kommentarer så kommer Stefan till slut fram till det han vill säga, nämligen att han reagerar på Unnis sätt att skriva om boken och författaren. Inte att Unni har fel i sina omdömen för det vet han inte eftersom han inte läst boken
Boken är självbiografisk och författaren beskriver sig själv som en, med normala mått mätt, samvetslös, känslokall person som man har all rätt i världen att reagera på! Unni är heller inte den första eller den enda som gör det.
Var ligger problemet egentligen?
Varför tar ni Unnis omdömen så personligt?
Elisabet, det är ingen som har förbjudit någon att läsa bokjäveln, bara varnat för att köpa den. Förstår du skillnaden?
Stefan, du har så rätt! Om det handlar om otrohet eller inte beror förstås på om det handlar om otrohet...Hhhmmm.
Om man har en överenskommelse som säger att det är OK att den ena knullar runt medan den andra är upptagen med att dö så är det inte otrohet det handlar om. Förstås.
Om du läst lite i boken så hade du kanske förstått att så inte var fallet och det var just det som blev lite väl magstarkt för en del av oss!
-->: My, så här skriver Elina "Det är väl självklart att karl´n inte ska få tjäna pengar och få berömmelse på skiten han skriver."
Det framgår också tydligt att ingen, inte någon enda, i denna diskussion faktiskt har läst boken. Men Unni skriver ändå "Bojkotta Kluundyngan". Hon menar inte bara att boken som hon inte läst skulle vara dålig utan skriver "jag mår illa av den här mannen" och "Han är ju psykopat". Precis som ayatollorna fördömde satansverserna av Rushdie som de inte heller hade läst. De hävdar att Rushdie är en hädare som skall bojkottas och fördömas. Unni och de mest enfaldiga "Bill och Bull" typerna är nästan värre, de ställer en psykisk diagnos på en person de inte träffat baserad på en bok de inte läst. Dessutom så är det en skönlitterär bok och inte en dokumentär roman eller självbiografi. Samtida diskussioner om dokumentärromaner visat att det inte alltid finns någon objektiv sanning i dessa "sanna" böcker. Maja Lundgren är här relevant. MEn även diskussionen om bergmans självbiografi är aktuellell. Bergmnan skriver att hans pappa var en nazist när det finns klara samtida vittnen som kan visa att han gömde och hjälpte judar på ett beundransvärt sätt. Är Bergmans pappa nazist eller psykopat? Eller är det Ingemar själv? Eller är det svårt att veta utifrån en "sann" bok? Speciellt svårt verkar det vara att veta om man inte ens har läst boken. I boken heter huvudpersonen Danny och författaren heter Ray. Vem är det som är psykopat, Danny eller Ray?
-> Elisabeth:
"feministiska ayatollor" tycker jsg var ett bra uttryck för vad en del (inte alla!) uttrycker på den här bloggen. Ett bättre beskrivande uttryck än vad jag själv kunna komma på. Tack och lov så är de inte representativa för majoriteten av feministerna.
--> My:
Tack My för ett av de få ganska balanserade inläggen med en debattnivå som jag kan acceptera. Jättetack faktiskt! Det blir jag glad över. Det stod t.ex. inte en rad om mansslem eller att jag antagligen är kroniskt otrogen i ditt inlägg.
Jag vill dock korrigera vad som kan vara missförstånd.
"reagerar på Unnis sätt att skriva om boken och författaren. Inte att Unni har fel i sina omdömen för det vet han inte eftersom han inte läst boken" skriver du. Jag tror att jag ffa fokuserat på hennes omdömen om författaren som person. Där tycker jag du är lite för snäll mot Unni, för hon skriver bland annat:
"att han bara vågar nämna ordet kärlek är en skymf mot alla som nån gång älskat". Det tycker jag är magstarkt. Inte minst vi som har passerat 50 och har något mått av kärlekserfarenhet vet att kärleken tar sig olika uttryck hos alla människor.
"Han är ju psykopat, nån annan slutsats går knappast att dra." Ett uttryck som folk använder i allmänt förnedrande omdömen om folk, utan att det finns någon saklig grund för det. Jag kan rekommendera Wikipedias artikel i ämnet som ger en snabb allmänpopulär inblick i vad psykopati egentligen är. Jag läste den första gången för två år sedan som inledning på ett jobb där jag sedan länge haft intrycket att det var något fel på motparten, den person jag förhandlade med. Det är sannolikt den enda person jag träffat som antagligen borde ha en relativt klar psykopatdiagnos. Däremot finns det ytterligare några som har det jag kallar "drag av psykopati".
"äcklet håvar nu in feta summor på sin likskändning". Magstarkt och onyanserat att dra in likskändning i sammanhanget. Syftet kan inte vara annat än det som så många infantila 'såpa-wannabee's' och liknande dagligen jagar efter: Uppmärksamhet för att finnas kvar i rampljuset och inte falla i glömska (även om jag konstaterar att det lyckas ju). En variant av exhibitionism (som väl många av oss kan ha drag av).
"Och han dillar om hur nära han kom sin fru under hennes sista tid i livet." Kanske han gjorde det. Det är väl det boken gäller. Men vad vet vi om det. Det kanske stämmer.
"När ska vi få upp ögonen för såna här psykosickon! Som med kletig sentimentalitet klär sina ruttna liv i guld och glitter." Ja, vad fan skall man säga om det? Nyanserat är det ju inte!
"deras själar är kontaminerade, och även deras förmultning skulle sprida gift." Se föregående kommentar.
"stirrar in i ett svart rövhål som låtsas vara en ros. PUKE!"
Det fyndigaste i blogginlägget är faktiskt en jättebra one-liner i rubriken, 'Ris åt rövhål'. Fyndigt! Det har U tidigare visat sig ha en god förmåga att skapa. Vad var det hon sa om Jan Guillou inför Pride förra året. Då bidrog hon med en fantasktiskt bra
one-liner till att skapa stor uppmärksamhet i media åt evenemanget. Den är så bra så jag måste leta rätt på den exakta formuleringen på nätet.
___________
Den mening du avslutar med Hhhmmm förstår jag inte? Har jag skrivit något sådant?
Sammanfattningsvis så var det jag reagerade på den onyanserade beskrivningen av personen Kluun och hans motiv.
Stefan, likt en liten ettrig terrier biter du dig fast i Unnis byxben och vägrar att släppa taget. Ge dig nu! Loss! Gå vidare. Men du tycks triggas av att någon käftar mot dig, det spelar ingen roll hur mycket personen ifråga förklarar SIN syn på saker och ting. Dina kommentarer låter inte vänta på sig. Du som är så mycket för "hårda fakta", du spekulerar vilt om hur det kan ha sett ut i Kluun och hans föredetta frus leverne innan Kluun avslöjade vilket praktarsel han var och är. Fakta! Stefan, en god självkänsla har inget behov av att glänsa. Betänk det nästa gång du slår dig för bröstet med dina livserfarenheter i dina inlägg. För att citera en viss person här: "Blir så trött"
Kenta - oerhört bra och rätt skrivet! // A
Anette och Kenta - precis oherhördiskt super bra jätte rätt skrivit. Vad vill Måns att vi skall hålla med om nästa gång. Måns säger: Pelle svanslös är dum, jätte röv dum. Super jätte röv dummis, sa Bill. Jätten är rövhål dummis och super, sa Bull.
"Intressant f ö att en av detta inläggs värsta belackare kallar sig Judas. För Judas var väl den ende av Jesu lärjungar som riktigt väl stämmer in på begreppet "rövslickare"."
Ja, det var dumt skrivet. Jag ber om ursäkt för mitt inlägg. Jag ska inte kommentera här något mer. Det var oförsiktigt av mig att skriva allt det där. Att använda dina svåra år för att göra nån slags menlös poäng i en diskussion jag egentligen skiter i, om en snubbe jag också skiter i var vidrigt och kränkande.
Jag tycker att din bok är modig och viktig. Men sveket mot dina barn kändes som en knytnäve i magen när jag läste det. Jag kan relatera till hur det känns att bli bortvald som liten och blev uppriktigt illa berörd. Men det ursäktar inte mitt ínlägg. Ledsen för det Unni.
Roger that, Judas. Ok.
Var kan man köpa boken?
