EN JOBBIG JÄVEL



Många tror att det är lite soft att vara en outsider. Romantiskt liksom.

Men det kan jag tala om att det inte är. Ni anar inte hur gärna jag hade velat:

- köa för att få se Arn-filmen
- ha med mig parasoll och kylbox till stranden
- gifta mig i kyrkan fast vi har varit sambo i sex år först
- glo på teve varje kväll
- läsa om sommarmord i tabloidpressen
- vänta tills alla andra uttryckt sin åsikt innan jag sa vad jag själv "tyckte"
- köpa mina böcker på 7-Eleven
- gilla böckerna som säljs på 7-Eleven
- gilla Leif GW Persson
- gilla Hitler (om jag levt på 30-talet)

Men jag är inte sån. Jag är utanför.

Och då blir jag en jobbig jävel. Som måste jobba så jävla hårt för att inte bli galen av alla dem som är som jag skulle vilja vara...

Kommentarer
Postat av: susanne

unni, jag uppskattar väldigt mycket att du är "utanför" och inte skriver under på att vara en sådan som tycker om (de gråa, vanliga) sakerna på listan... även om utanförskap och ensamhet kan riva och göra ont ibland; frustrationen att ständigt behöva spegla sig i människor som lever på andra sätt än en själv. som fungerar annorlunda. som är som alla andra. det verkar ju så tryggt! att smälta in och kunna luta sig emot normen.



försök att inte bli galen. du behöver inte smälta in. det är nog inte du.



tycker om din blogg.

2008-07-27 @ 21:44:39
Postat av: Gabriel

Den här trådstarten gillar jag! Jag inser, mer och mer, att jag nog har valt rätt författare i mitt minimala läsande. Eventuellt kommer jag att komplettera med ytterligare en författare. Jag har försökt med Dostojevskij. Han var visserligen mycket bra, men lite för omständlig för min smak. Det får nog bli Jens Lapidus, istället. Han verkar ha samma knivskarpa blick som Unni. Sen marknadsför han sig som en outsider. En man som valde bort affärsjuridiken för humanjuridiken, som han själv uttrycker det. "Humanjuridik", vilken makalös omskrivning för försvar åt landets värsta våldsbrottslingar.



Fast Unni kan vara ovanligt vanlig - när hon anstränger sig. När hon började blogga, för ungefär åtta år sedan (i Aftonbladet), då kunde man ställa klockan efter hennes leveranser. Det var arbetsdisciplin, vill jag lova. Annat var det med hennes efterträdare, även hon en frånskild, medelålders, småbarnsmor. När efterträdaren hade krökat eller knullat eller både ock, så hände det bloggtexter uteblev. Unnis texter uteblev aldrig!

2008-07-28 @ 11:27:18
Postat av: M

Nej Unni, riv inte ner min drömbild av att få vara lite som du! Jag tror att vi alla till mans (kanske mest män) behöver förebilder som du, som stakar ut vägen, som går vid sidan om, den väg som oftast kanske är lite mer knölig och obekväm men så förlösande för självkänslan och själva livet!



Väntar otåligt på att få höra dig tala vid något tilfälle i Stockholm.



Gillar också din blobb!

M

2008-07-28 @ 13:14:41
Postat av: anna

Unni!



Åh jag kan inget annat än att hålla med dig, som nästan alltid!

jag vill också vara som "alla andra" i min närhet då och då...

jag vill ha deras tur...

Jag vill inte vara den enda jag känner som INTE fått med sig ett levande barn hem, jag vill INTE vara den som flyttat från lilla samhället vi alla kommer ifrån upp till sthlm.

jag vill bo i hus

Ibland vill jag vara en av alla dem.



MEN om man var som alla andra då skulle ju världen vara en fattigare värld, utan oss... unika.



kraaaam

2008-07-28 @ 14:10:53
URL: http://www.blaoga.blogspot.com
Postat av: Lena

Unni, sluta aldrig att vara annorlunda!

2008-07-28 @ 16:25:28
URL: http://bomans.dinstudio.se/
Postat av: unni

Tack, söta rara ni. Men ibland känns backen så oändligt lång och det är så tråkigt att gå framåtlutad, särskilt när folk hurtigt utbrister: "Men var inte så negativ!" Och jag ba: "Men hoppa då i mina jävla skor och gå i skottlossning uppför det här satans branta berget, så kan jag kvittra runt på blomsterängen i dina guldsandaletter och din Rolex - ok? Käften!" Är ni med?

2008-07-28 @ 17:07:22
Postat av: Sara

Skulle kunna dö för att kunna skriva som du :) du är en av mina absoluta favoriter, både som författare och kvinna helt enkelt!

Ska du till Prideparken på torsdag?...schlagerkväll!tänk om jag ser dig där - då får du en kram!

kramar Sara

2008-07-28 @ 20:48:41
Postat av: Lou

Det är inget romantiskt med att vara "annorlunda" och jag håller med dig om att vissa dagar är backen så lång att det känns som om ett avsågat hagelgevär vore den ultimata lösningen ;-). O så vaknar man dagen efter och inser att det är jävligt skönt att vara "annorlunda" och inte gå omkring som ett lallande fån......

Var som du är Unni....vi behöver dig som förebild.

Kram

2008-07-28 @ 22:42:30
Postat av: unni

Bra, vi öser på!



Och jag kommer att vara i Pride Park på schlagern såklart. Kram i förväg!

2008-07-29 @ 08:37:19
Postat av: susanne

vi är nog ganska många som går i den där uppförsbacken i skottlossning, med ryggarna böjda. även om vi är lite av en minoritet och inte den stora massan... så är vi nog några stycken.



det är okej att vara negativ och lite bitter ibland. jag tror på det. man kan inte tänka, och förblindas av, att livet ska vara ett ständigt positivt kalas, för det är det inte.



du kommer att räta på ryggen och komma ur skottlossningen. gå i nedförsbacke. segla fram. det kommer. känslor och humör går i vågor.



take care.



och jättekul att du kommer till pride :)

2008-07-29 @ 19:28:55
Postat av: Jenny

Du är inte ensam även om det som Thåström sjunger känns som att vara främling överallt och dessutom är det rätt vackert där i utkantens kant tillskillnad från bokhyllan på Seven eleven.Puss.

2008-07-31 @ 10:05:40
Postat av: Saint Sb

Men varför gör du inte det då?

2008-08-01 @ 11:38:18
URL: http://saint-sb.blogspot.com
Postat av: JennyÅ

Många verkar hålla med dig, det gör jag också. Det vore så himla lätt att tycka att den bästa bok man läst är någon fånig chic-lit. Typ Marian Keyes. Att se sommarkrysset varje lördag, ha fredagsmys (känns som det kan bli lite krystat när man bestämmer sig för att nu jävlar är det fredagsmys med: mjukisbyxor, kött, pommes frites, jordgubbar och glass till efterätt. Chips och dip efter det och så får barnen stanna upp lite längre för det är ju så HIMLA mysigt). Ja, det var en lång parentes, jag vet. Känns som att om man vore mer lättroad av sig så skulle man bänka sig framför TV:n till varje Lyxfällan. Om man åker på semester är högsta önskan en Kolmårdenresa. Man tittar varken bakåt eller framåt utan är nöjd som det är, hur livet harvar på. Man oroar sig inte för någonting direkt, man har ju sitt jobb på försäkringskassan, är gift och har barn som styr ens vardag. Det är klart att jättemycket kretsar kring barn när man har barn men att barnets pappa skulle börja kalla mig för "mamma" känns så trist och osexigt. Jag föreställer mig en kväll när vi ätit och så går pappan ut i köket och ska fixa efterrätt. Så ropar han: Ska Mamma ha några jordgubbar med glass och grädde (det var min barndoms stående efterrätt sommarmånaderna)? Två timmar senare ska han förhoppningsvis ha lite bra sex med den där mamman han lever med. Han ser henne genom barnen. Bla bla.

2008-08-05 @ 17:57:08
Postat av: jess

Kanske för sent kommentera nu?

Hursomhelst, blev så glad att höra att du inte fixat parasoll och kylbox på stranden. Jag har värsta skuldkänslorna för att jag inte fixat det. Allt normalt jag inte gör ger mig skuldkänslor mest, har knappt tänkt på att det kan vara nåt positivt med att vara udda...men det kan det ju också.



Men ens barn...barn vill väl ALLTID ha en normal mamma...



"Tusen strålande solar" säljs på 7-11 tror jag. Vem tycker INTE den är bra?



Kramar

jess

2008-08-09 @ 21:43:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0